tag:blogger.com,1999:blog-12941542762421805442024-03-28T00:53:19.855+01:00Mulleres na historia e Historias de mulleresVisibilización de mulleres moito e pouco coñecidas que deixaron a súa pegada ao longo da historia e recompilación de recursos que falan de historias de mulleres esquecidas, silenciadas ou borradas das crónicas polo patriarcado.Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comBlogger115125tag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-3954698110281937982024-03-08T15:37:00.026+01:002024-03-18T21:06:23.133+01:00Mª Antonia ROSALES SANTIAGO<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e;">UNHA MULLER EXCEPCIONAL</span></h1><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Neste 8 de marzo de 2024, día Internacional da Muller, antes día da Muller Traballadora, quero lembrar unha muller, traballadora incansable e moi especial, </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><span style="color: #cc0000; font-weight: bold;">Toñi</span><span style="color: #444444;">, que ven de </span></span><span style="color: #444444;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">deixarnos, como non podía ser doutra maneira polo moito amor que nos deixou, o derradeiro 14 de febreiro, o día das e dos Namorados.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Non se trata dunha persoa famosa, ilustrada, que fixera algo grande e con moita sona, senón que ela facía as cousas básicas da vida cunha intelixencia innata que se traslucía polo súa grande capacidade de adaptación aos avatares da vida.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLOzp_FBnObNjmH3fqSA3nYoimohPr3U4pJfnWF1j73kOqAbyp1rSlv_LFDlwJnYrbMqLQRy5Rjpu41cIo41eAcSswmLp6NIrEU5DV-pgTnEua_dD4KLNn285KaeYnGfkFGlR3qcBuvekENYu5l2yAICpWq2-lFlTZBSVmmUfNXVjTxdCF5Cn9nIUsGWU/s448/Captura%20de%20pantalla%202024-03-08%20a%20las%2013.40.40.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="448" data-original-width="444" height="324" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjLOzp_FBnObNjmH3fqSA3nYoimohPr3U4pJfnWF1j73kOqAbyp1rSlv_LFDlwJnYrbMqLQRy5Rjpu41cIo41eAcSswmLp6NIrEU5DV-pgTnEua_dD4KLNn285KaeYnGfkFGlR3qcBuvekENYu5l2yAICpWq2-lFlTZBSVmmUfNXVjTxdCF5Cn9nIUsGWU/w321-h324/Captura%20de%20pantalla%202024-03-08%20a%20las%2013.40.40.png" width="321" /></a></div></div><span style="color: #444444;">O 26 de xaneiro de 1953 nacían nunha aldea de Marín, na provincia de Pontevedra, dúas irmás xemelgas, Carmen e Mª Antonia. Carmen deixou soa a Toñi ao cabo dun ano por mor dunha meninxite. Toñi a partir de entón sempre sentiu que lle faltaba a súa outra metade.</span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Despois viñeron moitos máis fillos e fillas e Toñi, como irmá maior, sendo o pai pescador e estando todo o día no mar, e a súa nai vendendo o peixe polas aldeas e secando cazapas, tivo que deixar </span><span style="color: #444444;">ben cedo </span><span style="color: #444444;">a escola, que tanto lle gustaba, e </span><span style="color: #444444;">coidar da casa e sobre todo do seu irmán e da súa irmá pequenos.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Máis tarde traballou en moitos oficios, xa de pequena nunha conserveira, e despois converteuse nuha profesional da limpeza e dos coidados; tanto cosía un botón, regaba as plantas ou facía a comida como axudaba facendo máis doados os últimos tempos das persoas dependentes das que coidaba, que foron moitas. Tamén sabía de cans, tivera dous pastores!</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Casou e tivo unha filla e un fillo, os seus dous grandes amores, da e do que se sentía moi orgullosa e feliz. </span></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA5Hjl3obgwNJJxT9_6qh_HiyMaBHzzeNDRsj_bn6uh0JJFwxeENXS1YWzzDTXUfEzx395bNWrw0-RzZWH0bMbH5hgoJOgXznvW1xr7ojsST1vpkd2xm2z6wl3ZOD9dCZ_YFmGXVKfLa4dZR7WYTqoJ7DPhG58sUMYuV1nbxN030cFo3WIvORLOimSEtA/s1920/Foto%20de%20Luisa%20Fernanda.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1920" data-original-width="1080" height="372" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgA5Hjl3obgwNJJxT9_6qh_HiyMaBHzzeNDRsj_bn6uh0JJFwxeENXS1YWzzDTXUfEzx395bNWrw0-RzZWH0bMbH5hgoJOgXznvW1xr7ojsST1vpkd2xm2z6wl3ZOD9dCZ_YFmGXVKfLa4dZR7WYTqoJ7DPhG58sUMYuV1nbxN030cFo3WIvORLOimSEtA/w210-h372/Foto%20de%20Luisa%20Fernanda.jpg" width="210" /></a></div><span><b><span style="color: #e06666;">Toñi </span></b><span style="color: #444444;">era unha muller guapa por fora, aínda que nunca utilizou a súa beleza para ningún fin, pero sobre todo a súa beleza estaba no seu interior. Era alegre, a pesar dos malos tragos da vida, sempre estaba de bo humor e presta a soltar unha gargallada. </span></span><div><p style="text-align: left;"><span><span style="color: #444444;">Valente, moderna, actual, ao día do que pasaba no mundo e no seu entorno, aceptaba as cousas tal como viñan, sen dobreces, sempre desposta a solucionar todos os problemas, sen pensar nela; </span></span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">primeiro</span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"> es</span><span style="color: #444444;">taban as outras persoas. Pero por iso non deixou de desfrutar da súa vida.</span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Coñecímonos hai máis de 18 anos cando eu necesitaba de alguén para compaxinar as tarefas domésticas e o meu traballo, e ela quería manterse por ela mesma sen depender de ninguén. Ao longo de todo este tempo, mesmo despois de estar ambas as dúas xubiladas, falabamos case todos os días. Comentabamos as novas que xurdían sen deixar de lado as nosas propias inquedanzas. E pouco a pouco fixémonos amigas.</span></p><p style="text-align: left;"><span><span style="color: #444444;">Que sería da nosa vida sen </span><b><span style="color: #a64d79;">Toñi</span></b><span style="color: #444444;"> ou outras persoas coma Toñi que se ocupan das cousas aparentemente simples, pero as máis trascendentais da vida, cociñar, limpar, lavar,... e fundamentalmente coidar, escoitar e dar cariño!?. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;">Reivindicar de paso neste día a importancia dos coidados, tradicionalmente levados a cabo por mulleres, moi pouco e moi mal pagados e moito menos <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">recoñecidos, e avogar pola corresponsabilidade entre homes e mulleres.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">Para máis información pódese preguntar á súa familia, ás súas amizades e a calquera das moitas persoas que a coñecimos e que gardamos dela a imaxe dunha muller excepcional. Un exemplo a seguir!</span></span></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-18013455407092178482024-03-01T21:53:00.000+01:002024-03-01T21:53:05.819+01:00FEMINISTAS RADICAIS<h1 style="text-align: left;"><span lang="GL" style="font-family: -webkit-standard, serif;"><span style="color: #674ea7;">FEMINISMO RADICAL</span></span></h1><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Este feminismo proponse buscar a raíz da dominación. Polo tanto oponse radicalmente ao </span><span style="color: #0b5394;"><b>patriarcado </b></span><span style="color: #444444;">como causa da organización política e social existente. Non propón unha reforma do patriarcado senón a eliminación ou a súa supresión total.<o:p></o:p></span></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Diferénzase do feminismo</span><b> <span style="color: #a64d79;">liberal</span> </b><span style="color: #444444;">porque este só pide a integración das mulleres no mundo do traballo asalariado e da cultura e de todos os ámbitos da vida pública tal cal os coñecemos, coas súas mesmas regras. Para as feministas radicais, polo contrario, mellorar a condición das mulleres implica moito máis que a incorporación feminina ao espazo público.</span><o:p></o:p></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"></p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A modo de síntese, as feministas radicais teñen como</span><span style="color: #b45f06;"> <b>obxectivos</b></span> <span style="color: #444444;">de loita: </span><br /><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444;">retomar o control sexual e reprodutivo das mulleres </span></li><li><span style="color: #444444;">aumentar o seu poder económico, social e cultural</span></li><li><span style="color: #444444;">destruír as xerarquías e a supremacía da ciencia</span></li><li><span style="color: #444444;">crear organizacións non xerárquicas, solidarias e horizontais (Gamba, 2008).</span></li></ul></span><p></p><p></p><p style="text-align: left;"></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Pronúncianse polo</span><b><span style="color: #45818e;"> feminismo da diferenza</span></b><span style="color: #444444;">, que propón unha revalorización do feminino, formulando unha oposición radical á cultura patriarcal e a todas as formas de poder, rexeitan a organización, a racionalidade e o discurso masculino (Jaggar, 1983).</span><o:p></o:p></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O</span> <b><span style="color: #3d85c6;">feminismo radical orixinouse</span></b> <span style="color: #444444;">nos movementos contestatarios dos Estados Unidos de América nos anos sesenta do século XX. A diferenza das súas compañeiras feministas, as radicais apartáronse para fundar o Movemento de Liberación da Muller, sostendo que a opresión das mulleres é a opresión primaria, transversal a todas as opresións que derivan do patriarcado.<o:p></o:p></span></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Este feminismo non é reformista porque o patriarcado non se pode reformar senón só abolir. A súa abolición é o que busca o feminismo radical e con iso, toda forma de discriminación contra as mulleres como a violación, a prostitución ou a pornografía.<o:p></o:p></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Entre outras formas, o cambio no feminismo radical debe facerse a través de estratexias de</span> <b><span style="color: #e06666;">co-educación</span></b> <span style="color: #444444;">que cuestione os roles e normas sexistas.</span><o:p></o:p></span></span></p><p style="margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; text-align: left;"><span lang="GL"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Desde</span> <b><span style="color: #38761d;">FeminismoINC</span></b><span style="color: #444444;">, co convencemento da pertinencia e necesidade de radicalizar (ir á raíz), esta loita, durante todo o 2023, consistiu na publicación da vida e da obra de 12 feministas emblemáticas desta corrente, cuxo legado e propostas seguen vixentes nos nosos días. Elas son</span></span><span style="font-family: -webkit-standard, serif;"><span style="color: #444444;">: </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: -webkit-standard, serif;"><span style="color: #444444;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjew_RjBU8pshYN04gTyIFVLb3FPTQWLFf3ya5IVCbheh8iUq0fKaPCuWzV0ymH7RGpeGqnzDUhRbS4iCEqA3quOFpJRN8yZ4PyF0fP1uWHcr4ja0ykp5rSphWEAvVysTg73Mm1F0AzaAkuLnmJVINpj3og1bo7m86d6JaDTUXPq5M6_2jzgJzpUFenqo/s1317/Feministas%20Radicais.png" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="926" data-original-width="1317" height="292" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjew_RjBU8pshYN04gTyIFVLb3FPTQWLFf3ya5IVCbheh8iUq0fKaPCuWzV0ymH7RGpeGqnzDUhRbS4iCEqA3quOFpJRN8yZ4PyF0fP1uWHcr4ja0ykp5rSphWEAvVysTg73Mm1F0AzaAkuLnmJVINpj3og1bo7m86d6JaDTUXPq5M6_2jzgJzpUFenqo/w415-h292/Feministas%20Radicais.png" width="415" /></a></span></span></div><span style="font-family: -webkit-standard, serif;"><o:p></o:p></span><p></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm;"></p><ol style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Andrea Dworkin (EEUU) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Gerda Lerner (Austria) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Kate Millet (EEUU) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Marcela Lagarde (México) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Amelia Valcárcel (España) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Gioconda Espina (Venezuela) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Chimamanda Ngozi Adichie (Nigeria) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Shulamith Firestone (Canadá) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Celia Amorós (España) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Sheila Jeffreys (Reino Unido) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Rita Segato (Argentina) </span></li><li><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Germaine Greer (Australia)</span></li></ol><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><b><span style="color: #a64d79;">Andrea Dworkin</span></b><span style="color: #444444;"> (EEUU) (1946-2005): escritora e activista feminista. </span></span><span style="color: #444444;">Abolicionista da prostitución e a pornografía. Sinalou en varias oportunidades o vencellado que están a pobreza e a violencia cara ás mulleres. </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">"<i>Odiase ao feminismo porque se odia ás mulleres"</i>. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #674ea7;">Gerda Lerner</span></b><span style="color: #444444;"> (Austria) (1920-2013): </span><span style="color: #444444;">Historiadora e profesora universitaria. Investigadora da historia das mulleres e da orixe do patriarcado. "<i>A ignorancia da súa propia historia de loita e logros foi unha das principais formas de manter ás mulleres subordinadas</i>".</span><br /></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #a64d79;">Kate Millet </span></b><span style="color: #444444;">(EEUU) (1934-2017): </span><span style="color: #444444;">Escritora, artista e activista social. Unha das maiores impulsoras do feminismo radical. "<i>Tal vez non se trate de que o amor en si sexa malo, senón da maneira en que se empregou para engatusar á muller e facela dependente, en todos os sentidos</i>".</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #674ea7;">Marcela Lagarde </span></b><span style="color: #444444;">(México) (1948-...): </span><span style="color: #444444;">Antropóloga, investigadora, política e activista. Foi quen acuñou en español o término "<i>Feminicidio</i>" desde 2006."O<i> que caracteriza ao feminicidio é a impunidade social e do Estado</i>".</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><b style="font-family: times; font-size: large;"><span style="color: #a64d79;">Amelia Valcárcel </span></b><span style="color: #444444;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: times;">(España) (1950-...): </span></span></span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Filósofa, xurista, investigadora, autora, catedrática e membro do Consejo del Estado español desde 2006. Investigou o rol do feminismo na filosofía política e a ética. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">"<i>O feminismo é humanismo e liberdade</i>".</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">Gioconda Espina</span></b><span style="color: #444444;"> (Venezuela) (1948-...): </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Psicoanalista, docente, investigadora e activista. "<i>Ningunha conquista duradera das mulleres pola igualdade de dereitos fíxose nunca sen a unidade das que pensan distinto</i>".</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">C</span></b></span><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">himamanda Ngozi Adichie</span></b><span style="color: #444444;"> (Nigeria) (1977-...): </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Escritora, profesora y activista feminista. “<i>Cociñar, e as tarefas domésticas en xeral, son habilidades que idealmente deberían ter tanto homes como mulleres</i>”. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">“<i>Necesitamos traballar cos homes, ensiñarlles. A masculinidade é unha cousa terrible.</i>”</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">S</span></b></span><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">hulamith Firestone</span></b><span style="color: #444444;"> (Canadá) (1945-2012): </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Escritora e activista feminista. Abordou a interseccionalidade entre discriminación de xénero, raza, clase social e espazo xeográfico. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">“<i>O amor, máis quizais que a xestación dos fillos, é o baluarte da opresión das mulleres na actualidade</i>”.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">Ce</span></b></span><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">lia Amorós</span></b><span style="color: #444444;"> (España) (1944-...): </span></span><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Filósofa, catedrática, escritora e activista feminista. </span><span style="font-family: times; font-size: medium;">Analiza o enfoque filosófico do feminismo. </span><span style="font-family: times; font-size: medium;">“<i>As mulleres non queren o identitario masculino, senón o xenéricamente humano</i>”.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">Sheila </span></b></span><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">Jeffreys </span></b><span style="color: #444444;">(Reino Unido) (1948-...): </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Activista, escritora e ex profesora. “<i>No sexo heterosexual é habitual unha erotización da desigualdade, polo que necesitamos erotizar a igualdade</i>”.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">Rita Seg</span></b></span><span style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #a64d79;">ato</span></b><span style="color: #444444;"> (Argentina) (1951-...): </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Antropóloga, investigadora, escritora e profesora universitaria. Especializada na análise sobre a violencia baseada no xénero, os feminicidios e o abuso sexual. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">“<i>Na loita contra a violencia nos encontramos todos os feminismos do mundo</i>”.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #674ea7;"><b><span style="font-family: times; font-size: large;">G</span><span style="font-family: times; font-size: large;">ermaine Greer</span></b></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;"> (Australia) (1939-...): </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Escritora, profesora e activista feminista. Analiza e critica a idea estereotipada da feminidade calificándoa como unha cárcere que impide o total desenvolvemento das mulleres.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><b><span style="color: #45818e;">FeminismoInc</span></b><span style="color: #444444;"> é unha ONG (Venezuela </span></span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(34, 34, 34); color: #444444;">2015), que traballa polo empoderamento feminino para que máis mulleres accedan ao poder económico, político e social nos seus ámbitos de influencia. Elaborou o</span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"> pdf "#Feministas Radicales" que pódese descargar na seguinte ligazón <a href="https://acrobat.adobe.com/id/urn:aaid:sc:EU:e3ae87a6-3c6e-4178-92c5-65c3eb039570" target="_blank">Feministas Radicais</a>.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"><br /></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"><br /></span></span></p><p></p>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-30033717627362701042024-02-10T22:56:00.010+01:002024-02-11T13:28:56.713+01:00Marie Louise LACHAPELLE<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #990000;">A NAI DA OBSTETRICIA MODERNA</span></h1><p style="text-align: left;"><span style="clear: right; float: right; font-family: times; font-size: medium; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="905" data-original-width="744" height="301" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiTNSJFU3UM4ldU6i1m1GDX87y6Aa5zQWsVoQuQIy_v3AtUD6P4S7bMrjcjIagGwTpk6kbKIqn7VXhynYAY2SwxLN6OcybAJZz2wTS7ZxNAsPUkyqlTnOF7rehNzCO9PC5lRSRJ1dNy8KLeJyk9IFB3k8RMkGEmZeI2xxkv34n98yYe6So1oMWurXpD80A/w247-h301/marie-louise_lachapelle_1814.png" width="247" /></span><span style="clear: right; display: inline; font-family: times; font-size: medium; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="color: #444444; text-align: left;">O 1 de Janeiro de 1769 nace en Paris a parteira </span><b style="text-align: left;"><span style="color: #0b5394;">Marie-Louise Lachapelle</span></b><span style="color: #444444; text-align: left;">, filla única de Marie Jonet-Dugès (1730-1797), unha coñecida matrona e neta tamén dunha parteira. </span></span></p><div><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span lang="ES-TRAD">Foi directora de obstetricia no Hôtel-Dieu, o hospital máis antigo de París. Polas súas ensinanzas é considerada a nai da obstetricia moderna. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Moi xoven comezou traballar de comadrona grazas ás ensinanzas recibidas desde moi nena da súa nai. Logo </span></span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">asistíuna como matrona xefa asociada. Á idade de doce anos, xa colaboraba en partos complicados. En 1797, ao morrer a súa nai pasa a ser ela a xefa no hospital.</span></span></p><p><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Continuou formándose como obstetra en Heildelberg </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">e logo regresou a París, onde se converteu en xefa da maternidade e o hospital de nenos e nenas do novo <a href="https://gl.wikipedia.org/w/index.php?title=Hospicio_da_Maternidade&action=edit&redlink=1">Hospicio da Maternidade</a>, unha rama do Hôtel-Dieu de Port Royal, que ela</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"> converteu nun centro de formación para futuras matronas.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Estas permanecían alí durante un ano, examinábanse para probar os coñecementos adquiridos e, se aprobaban, regresaban aos seus lugares de orixe para salvar vidas durante os partos. </span></span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(34, 34, 34); color: #444444; font-family: times; font-size: large;">Deseña o plan de estudos para os estudos de partería e a transmisión de coñecementos.</span></p><p style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEist7-wjej2MTNvaARpmJvRw9deH9ax-xQVJxULcxgoSO-eUDVeAYQFnXr65u_Zk3-DhCT3jA3b2uCGoPzwhuiSD8idTvG6evvjLVvciEwJ8d3O0TwgYnWH6Ne6w89BiGn-izsXpd7upDo5wHgk3gzkoIJsCXQQcpB-2Zr1z6qi8eUAbBQu1kzdz1hd0aI/s400/FOTO%206.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="304" data-original-width="400" height="247" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEist7-wjej2MTNvaARpmJvRw9deH9ax-xQVJxULcxgoSO-eUDVeAYQFnXr65u_Zk3-DhCT3jA3b2uCGoPzwhuiSD8idTvG6evvjLVvciEwJ8d3O0TwgYnWH6Ne6w89BiGn-izsXpd7upDo5wHgk3gzkoIJsCXQQcpB-2Zr1z6qi8eUAbBQu1kzdz1hd0aI/w325-h247/FOTO%206.jpeg" width="325" /></a><span style="font-size: medium;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34); color: #444444; font-family: times;">Era con</span><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34); color: #444444;">traria ao uso de </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/F%C3%B3rceps" style="background-image: none; color: #444444; text-decoration: none; word-wrap: break-word;" title="Fórceps">fórceps</a><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34); color: #444444;"> e p</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(77, 81, 86); color: #444444;">ublicou libros de texto sobre anatomía da muller, xinecología e obstetricia, como </span><i style="caret-color: rgb(32, 33, 34);"><b><span style="color: #38761d;">Pratique des accouchements</span></b></i><span style="background-color: white; color: #444444;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34);">, que se converteu durante moito tempo no texto de obstétrica estándar, e no que promoveu os partos naturais, abogando por unha intervención mínima dos medicos durante os mesmos.</span></span></span></span></p></div><div><p></p><p><span style="background-color: white; caret-color: rgb(33, 37, 46); letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Ao longo da súa carreira, Lachapelle axudou a vir ao mundo a uns 40 000 bebés e recompilou estatísticas sobre un gran número de casos. M</span></span><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(33, 37, 46); letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">ellorou a hixiene das casas de parto, incluindo as restriccións das visitas, evitando así numerosas infeccións e reducindo as taxas de mortalidade infantil; </span></span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(33, 37, 46); color: #444444; letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">optou por suturar inmediatamente os </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Perineorrafia" rel="noopener" style="box-sizing: inherit; color: #444444; cursor: pointer; letter-spacing: -0.20000000298023224px; text-decoration: none; transition: all 128ms cubic-bezier(0.45, 0, 0.55, 1) 0s; word-spacing: 0.4000000059604645px;" target="_blank">perineos desgarrados</a><span style="background-color: white; caret-color: rgb(33, 37, 46); color: #444444; letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;"> e ideou un método de intervención nos casos de </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Placenta_previa" rel="noopener" style="box-sizing: inherit; color: #444444; cursor: pointer; letter-spacing: -0.20000000298023224px; text-decoration: none; transition: all 128ms cubic-bezier(0.45, 0, 0.55, 1) 0s; word-spacing: 0.4000000059604645px;" target="_blank">placenta previa</a><span style="color: #444444;">. </span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Tamén ideou unha maniobra para rotar a cabeza do feto cunha soa rama do fórceps (</span><b><i><span style="color: #b45f06;">Maniobra de Lachapelle</span></i></b><span style="color: #444444;">). Practicou a versión podálica e describir a maneira de transformar unha presentación cefálica de frente nunca de cara.</span></span></p><p><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Faleceu o 4 de octubro de 1821, dun cancro de estómago.</span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Por ser muller, matrona e non médica, estivo moito tempo </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">esquecida.</span></span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span>Máis información en </span><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Marie-Louise_Lachapelle" target="_blank">Wikipedia</a><span>, </span><a href="https://mujeresconciencia.com/2022/09/28/marie-louise-lachapelle-la-madre-de-la-obstetricia-moderna/" target="_blank">MujeresconCiencia</a><span>, </span><a href="https://www.nationalgeographic.com.es/ciencia/marie-louise-lachapelle-mujer-que-dio-luz-obstetricia-moderna_19737" target="_blank">National</a>, <a href="https://www.heroinas.net/2021/01/marie-louise-lachapelle-madre-de-la.html" target="_blank">Heroínas</a>, <span><a href="http://enfeps.blogspot.com/2017/03/marie-louise-lachapelle-1769-1821.html" target="_blank">Enfermería</a>, <a href="https://franciscojaviertostado.com/2024/01/30/marie-louise-lachapelle-y-la-obstetricia-moderna/" target="_blank">Medicina</a>, <a href="https://poetryalquimia.wordpress.com/2022/01/01/marie-louise-lachapelle/#more-30293" target="_blank">Poeisis</a>, <a href="https://es.frwiki.wiki/wiki/Marie-Louise_Lachapelle" target="_blank">Frwiki</a>.</span></span></p><p><span style="color: #444444;"><br /></span></p><p><span style="color: #444444;"><br /></span></p><p><br /></p><p></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-8673321852908799212024-02-03T12:16:00.001+01:002024-02-03T12:16:00.152+01:00Elizabeth BLACKWELL<h1 style="text-align: left;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(102, 102, 102);"><span style="color: #a64d79; font-family: times; font-size: x-large;">A PRIMEIRA MÉDICA TITULADA</span></span></h1><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #e69138;"></span></b></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #e69138;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqmJoJlDIGqwYuFnp7vHaokr70r6f9_JsVbsDSfDbXPAUy17EnIuE-D0DBqoAetjzAlwBs6GPzwNkZ38Me4O2zKlWi6xWhWBySbHT4uqkTRlxcgYK_gklCmqFP0CmRIiUI4_CCytYdOkdN1YdNWDlJi5ZhHSUaa-KPFvhsUxZ4yLvd54Kb7Y8DWvffqwo/s225/Elizabeth%20Blackwell.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" height="135" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqmJoJlDIGqwYuFnp7vHaokr70r6f9_JsVbsDSfDbXPAUy17EnIuE-D0DBqoAetjzAlwBs6GPzwNkZ38Me4O2zKlWi6xWhWBySbHT4uqkTRlxcgYK_gklCmqFP0CmRIiUI4_CCytYdOkdN1YdNWDlJi5ZhHSUaa-KPFvhsUxZ4yLvd54Kb7Y8DWvffqwo/w135-h135/Elizabeth%20Blackwell.jpeg" width="135" /></a></span></b></span></div><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #e69138;">Elizabeth Blackwell </span></b><span style="color: #444444;">foi a primeira muller diplomada en medicina nunha universidade de EE UU, a primeira en conseguir exercer a profesión en todo o mundo e a primeira en ser incluida no </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">Rexistro médico do Reino Unido.</span></span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Naceu o 3 de </span></span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">febreiro de 1821 en Bristol e faleceu en Hastings (Inglaterra) o 31 de maio de 1910. Tiña 4 irmás e 4 irmáns que foron educados por igual e aprend</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">eron que un marido non era unha garantía de seguridade. Ningunha das fillas casou.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Estaba de acuerdo coa escritora e editora trascendentalista Margaret Fuller, quen proclamara que a humanidade non acadaría a iluminación ata que as mulleres demostraran que eran capaces de calquera cousa que elixiran, e que ese logro era unha cuestión de talento e traballo, non de sexo.</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"> Elizabeth Blackwell quería ser alguén cuxa vida encarnara a idea de Fuller.</span></p><p style="text-align: left;"></p><span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span><div class="separator" style="background-color: white; clear: both; letter-spacing: -0.20000000298023224px; text-align: center; word-spacing: 0.4000000059604645px;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiX9bPaJeHMf4QBoNu0y4bxyks6hZY6pxLRKDdTBETPwMtuWpHwI5trIYeiIztDyNXT0816fBMdHqYW2z8LRBttDWI_-VbyA9H4uCG9oEBJXChJ2wG1tXleCwDNpD-yg8vU7mGpQaoMqfiB39UMzMgetgqaz8omyani4FDeJvWCiCnkf1g7ApGx-iy6sA/s226/E%20Blackwell.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="226" data-original-width="223" height="182" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiX9bPaJeHMf4QBoNu0y4bxyks6hZY6pxLRKDdTBETPwMtuWpHwI5trIYeiIztDyNXT0816fBMdHqYW2z8LRBttDWI_-VbyA9H4uCG9oEBJXChJ2wG1tXleCwDNpD-yg8vU7mGpQaoMqfiB39UMzMgetgqaz8omyani4FDeJvWCiCnkf1g7ApGx-iy6sA/w179-h182/E%20Blackwell.jpeg" width="179" /></a></div></span></span></span><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Primeiro fíxose mestra, pero cando unha amiga lle dixera antes de morrer que se o médico fora muller non houbera pasado tanta dor, decidiu ser médica. Pero non tivo doado ser admitida nas facultades. </span><span style="color: #444444; letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">Ao final poido estudar Medicina no </span><i style="color: #444444; letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">Geneva Medical College</i><span style="color: #444444; letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;"> en Nova Iorke (EEUU), graduouse en 1849, sendo a primeira da súa promoción e publicou a súa tese sobre o tifus. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="color: #444444;"><span style="letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">Logo marchou a Paris, onde se fai partera e infectaselle un </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">ollo polo que non pode exercer a cirurxía</span><span style="letter-spacing: -0.20000000298023224px; word-spacing: 0.4000000059604645px;">. </span></span></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(102, 102, 102);">Máis tarde en Londres coñeceu a </span><b><a href="https://mujeresconciencia.com/2014/05/12/florence-nigthingale-pionera-estadistica/" style="border: 0px; box-sizing: border-box; margin: 0px; outline: 0px; padding: 0px; text-decoration: none; vertical-align: baseline;">Florence Nightingale</a> </b>(innovadora da enfermería)<span style="background-color: white;"><span style="caret-color: rgb(102, 102, 102);">, e ao regresar a EE UU fundou, xunto a súa irmá</span></span></span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(102, 102, 102); color: #444444;"> Emily (a terceira muller en recibir un título en medicina), unha Escola de Enfermería para mulleres. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(102, 102, 102); color: #444444;">Trala guerra, en 1868 fundou unha Universidade de Medicina para mulleres. </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">En 1869 viaxou a Londres onde exerceu a cátedra de Xinecoloxía ata o seu retiro, en 1907. Contribuiu na formación de <i>The London School of Medicine for Women</i>, en 1874.</span></span></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOOgW8P8nSuBD8Is_V7lIyUeZaWkjv4tPhKupbvWy7eRzNvU4JV-jo3eHddIpto-uFDFzdlhG0Hivq9HE7K3eosm7MlB_nrLnUFxK7nMy_um1nK-CweTMiSreVo2UCyLHBeRJy6DWUbNdg4ciVHZ5sNDpzYi6ePOpeOu_0vLN6fKMOTTbs62_1DjPLniI/s856/EBlackwell1905.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="856" data-original-width="722" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOOgW8P8nSuBD8Is_V7lIyUeZaWkjv4tPhKupbvWy7eRzNvU4JV-jo3eHddIpto-uFDFzdlhG0Hivq9HE7K3eosm7MlB_nrLnUFxK7nMy_um1nK-CweTMiSreVo2UCyLHBeRJy6DWUbNdg4ciVHZ5sNDpzYi6ePOpeOu_0vLN6fKMOTTbs62_1DjPLniI/w156-h185/EBlackwell1905.jpeg" width="156" /></a></div><p></p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"></span></span><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Inspirou a doctoras pioneras como </span><i><span style="color: #c27ba0;">Elizabeth Garrett Anderson</span></i><span style="color: #444444;"> e </span><i><span style="color: #8e7cc3;">Sophia Jex-Blake</span></i><span style="color: #444444;">, pero se apartou da práctica e dedicouse á defensa da saúde pública, facendo campaña contra as Leis de Enfermedades Contaxiosas, que hospitalizaban ás prostitutas pola forza en lugar de centrarse nos homes que as infectaban, e así converteuse nunha dos fundadores da Sociedade Nacional de Saúde, co lema "</span><i style="color: #444444;">Máis vale previr que curar</i><span style="color: #444444;">".</span></span></p><div><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Escribiu varios libros e estudos, incluida a súa propia biografía, por exemplo, en 1852 elaborou o ensaio <a href="https://books.google.es/books/about/The_laws_of_life_with_special_reference.html?id=liACAAAAQAAJ&redir_esc=y">As leis da vida; con especial referencia á educación física das nenas</a>. Así como numerosos tratados para difundir entre a población femenina, consejos e recomendaciones para mellorar a súa hixiene e saúde.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEig13KDv99o-8K-9uQX8s5knbIRAdnX_MW-Qb9kcQ2FTJqNTnpVxE8Ah-0SEPOvwvWSI9Yn2aafMgznv_QmJg53x_l4M-C2AMjkV_AolfKyNPeXW-w7qyrDdcUGTd0H1ssF94INnlYVoDwNZKzSWa8dhpvrv3GnsDPQIawBcHn6CZH9opQ9JK89KFp33_I/s1024/2-1024x412.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="412" data-original-width="1024" height="129" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEig13KDv99o-8K-9uQX8s5knbIRAdnX_MW-Qb9kcQ2FTJqNTnpVxE8Ah-0SEPOvwvWSI9Yn2aafMgznv_QmJg53x_l4M-C2AMjkV_AolfKyNPeXW-w7qyrDdcUGTd0H1ssF94INnlYVoDwNZKzSWa8dhpvrv3GnsDPQIawBcHn6CZH9opQ9JK89KFp33_I/s320/2-1024x412.png" width="320" /></a><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Desde 1949, conmemorando o centenario da súa graduación, a Asociación de Mulleres Médicas estadounidenses, otorga todos os anos a <a href="https://es.qwe.wiki/wiki/Elizabeth_Blackwell_Medal">medalla Elizabeth Blackwell</a> para recoñecer a mulleres que contribuirán de forma destacada ao labor das doctoras.</span><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: <a href="https://symetrias.com/mujer-del-mes-de-symetrias-elisabeth-blackwell-la-primera-medica-titulada/?fbclid=IwAR3EN15KeBZrXVKHDkIGlfXLMJMjgyp-_-T1LadxuJ4TPIzIeuzYCrERzM8">Symetrías</a>, <a href="https://mujeresconciencia.com/2020/09/01/elizabeth-blackwell-la-pionera-que-abrio-la-medicina-profesional-a-las-mujeres-en-ee-uu/">MulleresconCiencia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_Blackwell">Wikipedia</a>, <a href="https://www.bbc.com/mundo/noticias-56922684">BBC</a>, <a href="numerosos tratados para difundir entre la población femenina, consejos y recomendaciones para mejorar su higiene y salud." target="_blank">OMU</a>, <a href="https://www.galenusrevista.com/?Elizabeth-Blackwell" target="_blank">Galenus</a>, <a href="https://lasmujereshacemoshistoria.blogspot.com/p/elizabeth-blackwell.html" target="_blank">Historia</a></span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-35285862984876076422023-12-18T23:46:00.002+01:002024-02-09T21:08:08.969+01:00Luisa CARNÉS<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #a64d79;">Periodista e escritora da xeración do 27</span></h1><h2 style="text-align: left;"><i style="color: #a64d79;"><span style="font-size: large;">"Sombreireira sen sombreiro"</span></i></h2><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqBbHs-MpmJmjomy6Ot7EUZv6SR5xWySJePhjVlkleFqxIWTubwHj-dD80I7sE-RDb1WVFmccxYGWUD2vv9GkfJjPaXXpfzg1cMleqq9GjYaMv_sXouDdqmoYwiBhMu3V3NakOE_59tizBDdNYaoqbkGHNEoZqbP-6OpAZ3LaghdN4VXMDxdjBNXsrmjs/s144/Luisa%20Carne%CC%81s.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="144" data-original-width="139" height="173" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgqBbHs-MpmJmjomy6Ot7EUZv6SR5xWySJePhjVlkleFqxIWTubwHj-dD80I7sE-RDb1WVFmccxYGWUD2vv9GkfJjPaXXpfzg1cMleqq9GjYaMv_sXouDdqmoYwiBhMu3V3NakOE_59tizBDdNYaoqbkGHNEoZqbP-6OpAZ3LaghdN4VXMDxdjBNXsrmjs/w167-h173/Luisa%20Carne%CC%81s.jpeg" width="167" /></a></span></span></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Luisa Genoveva Carnés Caballero,</span><span style="color: #444444;"> tamén coñecida polos pseudónimos de </span><b><i><span style="color: #7f6000;">Clarita Montes</span></i></b><span style="color: #444444;"> ou </span><i><b><span style="color: #38761d;">Natalia Valle</span></b></i><span style="color: #444444;">, naceu en Madrid o 3 de Xaneiro de 1905 e faleceu o 12 de marzo de 1964 en Cidade de México. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">De familia humilde e numerosa de clase obreira, ao ser a filla maior, só puido asistir á escola</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"> ata os 11 anos, polo que a súa formación foi autodidáctica e permanente, lendo a prensa e libros prestados.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Traballou como sombreireira, nun taller textil, como taquimecanógrafa na editorial CIAP (Compañía Iberoamericana de Publicacións), pero sempre <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">aproveitaba os momentos libres para escribir.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Militante do partido comunista, apoiou a Clara Campoamor na defensa do sufraxio feminino, polo que tivo que exiliarse primeiro a Francia e logo a México, ao rematar a Guerra Civil Española. Pertencía á xeración do 27, ás "<i>Sen sombreiro"</i>, pero f</span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">oi triplemente esquecida, por comunista, por exiliada e por muller.</span></span></p><div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Escritora e periodista, sobre todo en México, a súa obra literaria</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34); color: #202122;"> consta </span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><span style="color: #444444;">dunha decena de novelas, unha sesentena de contos, trescentas pezas de teatro e centenares de crónicas. </span></span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O seu primeiro conto </span><i><b><span style="color: #3d85c6;">Mar adentro</span></b></i><span style="color: #444444;"> foi publicado en <i>La Voz</i></span><i> </i><span style="color: #444444;">(Madrid), o 22 de outubro de 1926 (páx. 7). Entre esta data e a primavera de 1929 publicou catro contos na prensa, un feito pouco común en persoas principiantes no mundo da cultura.</span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRljStTI3GamWI5ByfFmewI3ndtMzcs7RyJL5mqqBb4-FbxrkywFrQ3vmL70_UAISS_wPOYvxDhRmgPdMCyZtXeMzInMicvSHoJNWG_TBQXyt9W4kW7v4_wtu1K519mzqTN-TahBMiqeK20NUxP51X1r-aJxZOy5hdluS9ZC-6opsLvMlm85DugdDK87I/s1222/Tea%20Rooms.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1222" data-original-width="844" height="229" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgRljStTI3GamWI5ByfFmewI3ndtMzcs7RyJL5mqqBb4-FbxrkywFrQ3vmL70_UAISS_wPOYvxDhRmgPdMCyZtXeMzInMicvSHoJNWG_TBQXyt9W4kW7v4_wtu1K519mzqTN-TahBMiqeK20NUxP51X1r-aJxZOy5hdluS9ZC-6opsLvMlm85DugdDK87I/w158-h229/Tea%20Rooms.jpeg" width="158" /></a></span></div><p></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A súa primeira obra impresa,</span><b><i> <span style="color: #b45f06;">Peregrinos del calvario</span></i></b><span style="color: #444444;"> (1928), reúne unha serie de novelas breves con influencias de Tolstoi, </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">Dostoyevski, </span><span style="color: #444444;">o folletín e a novela popular, nun tono relixioso común aos seus primeiros textos. Aquí denuncia por primeira vez a </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">explotación da muller.</span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEihjghhLpnYeO9wn89vnHNPrwdkjLfIxGrU-0P5qb1ny3vCFGs7qN6z8GJ4QufqSq0UMlRB_IzL117cUEzweTnX0zeEhJUHdh2ynHyPAVyeovNBer7O4Spnsv68aEz3eBGNZ_HZnU0DwCuiAgA52RcbbzCyF1NTBwKqbGl8QVxdCy6JPJD1gyoaec-qzAA/s1222/Tea%20Rooms.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: center;"><br /></a></p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Despois, en 1930, apareceu a súa segunda publicación narrativa</span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #a64d79; font-style: italic; font-weight: bold;"> Natacha</span><span style="color: #444444;">, ambientada en Madrid onde a protagonista traballaba nun taller textil.</span></span></div><div><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">En </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">1934 escribe </span><span style="color: #444444;">"</span><span style="color: red; font-style: italic; font-weight: bold;">Tea Rooms, mujeres </span><span style="caret-color: rgb(255, 0, 0);"><i style="color: red; font-weight: bold;">obreras</i><span style="color: #444444;">"</span></span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">, </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">inspirada na súa experiencia como traballadora no obrador dunha pastalería, que é </span><span style="color: #444444;">considerada a súa mellor obra. En </span><span style="color: #444444;">abril de 2023, Televisión Española decide grabar </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">una</span><span style="color: #444444;"> serie baseada nesta obra súa,<b><i> La moderna</i></b>. </span></span></p><p><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A historia da súa fuxida a Francia, está </span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">recollida no seu libro</span><span style="color: #444444; font-style: italic; font-weight: bold;"> </span><span style="color: #38761d; font-style: italic; font-weight: bold;">De Barcelona á Bretaña francesa. </span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><span style="color: #444444;">Xa en México </span></span></span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">escribiu a biografía de Rosalía de Castro para homenaxeala, en </span><span style="color: #6aa84f; font-family: times; font-size: medium;"><b><i>Rosalía. Raíz apasionada de Galicia.</i></b></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><span style="color: #444444;"></span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjwLG4LFqySZfeF2Rt5uKHdU6z6i31DqTt1hq-sAUYSTWirx0yxB98H14-2MqCzbbuy_yQ4dbY7sr6nH18m8K_uRMi4G5flXDVJ_N1mG6IHZY_JXuLcqHft6pHHdwi8fsZTMdraBWxGRyj0QKkYvrA7Kks6QQjfew7gHoVEBVvHUpXu8l7MmqC5wpHmyo/s811/Rosali%CC%81a.webp" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="811" data-original-width="552" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgjwLG4LFqySZfeF2Rt5uKHdU6z6i31DqTt1hq-sAUYSTWirx0yxB98H14-2MqCzbbuy_yQ4dbY7sr6nH18m8K_uRMi4G5flXDVJ_N1mG6IHZY_JXuLcqHft6pHHdwi8fsZTMdraBWxGRyj0QKkYvrA7Kks6QQjfew7gHoVEBVvHUpXu8l7MmqC5wpHmyo/w170-h250/Rosali%CC%81a.webp" width="170" /></a><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"></span></span></div><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Entre as súas obras dramáticas están</span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"> <b><i><span style="color: #f6b26b;">Así empezó...</span></i></b><span style="color: #444444;">, estreada o 22 de outubro de 1936 no </span>Teatro Lara<span style="color: #444444;"> de Madrid e outras dous publicadas en México, aínda que non hai constancia do seu estreno, </span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><i><span style="color: #93c47d;">Cumpleaños</span></i></b><span style="color: #444444;"> (1966) e </span><span style="color: #f1c232;"><i><b>Los vendedores de miedo</b></i> </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">(1966).</span></p></span></span></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">De catro bloques temáticos, os relatos da República, os da guerra civil e a posguerra, os de temática mexicana e os da actualidade internacional da época consta o libro </span><b><i><span style="color: #990000;">13 Cuentos </span></i></b><span style="color: #444444;">(1931-1963).</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">O 7 de marzo de 2019 inaugurouse na Cidade dos Poetas, distrito Moncloa-Aravaca de Madrid, un parque dedicado a Luisa Carnés e e</span></span><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">n maio de 2023 representouse a súa obra no Teatro Lope de Vega de Sevilla.</span></span></p><div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">Na edición de Hoja de Plata de 2016 de </span><span style="color: #444444;"><i>Tea </i></span><span style="color: #444444;"><i>Rooms </i></span><span style="color: #444444;">Antonio Plaza no seu epílogo fai unha revisión desta escritora postergada</span><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><span style="color: #444444;">.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">Nesta obra </span><b><span style="color: #c27ba0;">Luisa </span></b><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><b><span style="color: #c27ba0;">Carnés </span></b></span><span style="color: #444444;">escribe: "</span><i style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444;">A muller nova, 'sen tipo', falou... Cando será oída a súa voz?".</i></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Máis información en <a href="https://www.bne.es/es/autores/carnes-luisa" target="_blank">BNE</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Luisa_Carnés" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://www.hojadelata.net/featured_item/luisa-carnes/" target="_blank">Hoja de lata</a>, <a href="https://www.lavanguardia.com/cultura/20230912/9219885/luisa-carnes-salon-tve.html" target="_blank">Sombrereira</a>, <a href="https://leer.es/proyectos/las-sinsombrero/vida-y-obra/luisa-carnes/" target="_blank">Leer</a>, <a href="https://www.eldiario.es/comunitat-valenciana/luisa-carnes-rostro-generacion-exilio_1_8072809.html" target="_blank">Diario.es</a>, <a href="https://dbe.rah.es/biografias/10754/luisa-genoveva-carnes-caballero" target="_blank">RAH</a>, <a href="https://libreando.club/blog/luisa-carnes" target="_blank">Libreando</a>, <a href="https://www.abc.es/cultura/libros/abci-luisa-carnes-escritora-no-salia-fotografia-generacion-27-201706110104_noticia.html" target="_blank">Carnés</a>,<a href="https://www.rtve.es/television/20231214/moderna-luisa-carnes-ecritora-generacion-27/2466668.shtml" target="_blank"> rtve</a></span></span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-28544953435582436432023-12-09T14:00:00.000+01:002023-12-09T14:00:10.789+01:00Gisèle HALIMI<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #cc0000; font-family: times;">Icono do feminismo en Francia</span></h1><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhO9xsWNVamDr8IqqXeWiE5XuWJ6aXYSkkaLH7k5dc6IGIvdAdi1v00umi0LDB-0zzPXohu5qyoO6sKciivMgW3-0DmC9QjHWYdZ8OTGPh-M1rCRc2fV7rCKnrGlBX8d2qiWollaK9_GkcIKhGRk3chX-gBN90PxeGwrLh5lj1-rx5yYyrmY7cs5-T1nAE/s1024/Gise%CC%80le%20Halimi.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="702" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhO9xsWNVamDr8IqqXeWiE5XuWJ6aXYSkkaLH7k5dc6IGIvdAdi1v00umi0LDB-0zzPXohu5qyoO6sKciivMgW3-0DmC9QjHWYdZ8OTGPh-M1rCRc2fV7rCKnrGlBX8d2qiWollaK9_GkcIKhGRk3chX-gBN90PxeGwrLh5lj1-rx5yYyrmY7cs5-T1nAE/w134-h195/Gise%CC%80le%20Halimi.jpeg" width="134" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><b>Zeiza Gisèle Élise Taïeb</b>, coñecida como</span><b><i><span style="color: #e69138;"> </span><span style="color: #38761d;">Gisèle Halimi</span></i></b><span style="color: #38761d;">,</span><span style="color: #444444;"> foi unha avogada feminista, activista e ensaísta franco-tunecina que loitou polo dereito ao aborto e pola criminalización da violación.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Naceu en <i>La Goulette</i>, Túnez, o 27 de xullo de 1927 e morreu en París o 28 de jullo de 2020 aos 93 anos. Seu pai e a súa nai eran de relixión xudía. Foi educada nun liceo francés en Túnez e </span><span style="font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68); color: #444444; font-family: times;">despois de haber rexeitado un matrimonio concertado, conseguiu</span><span style="color: #444444; font-family: times;"> estudar Dereito e Filosofía en Paris, onde exerceu a avogacía dende 1956. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">As lembranzas da súa infancia aparecen recollidas en <i>Le lait de l'Oranger</i>, onde fala da mezcla da súa identidade xudeo-musulmana e explica as dificultades coa súa nai e a decepción do seu pai por ser muller.</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;"> </span></p></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0_o7rKiU6Xd3_NXq2WCkN-pvG2Fpt4iOwffQ5r8X_S1-lgaaVTlKMuxtQlWHZpy_tz3Gyx7oSjabkyqOoCTmCU2GydgNRRJuz_02hYyl0ARstMfk3qa5nRZtYtxtoXUAXOGdWtAZTuHa0rqNbSzlf3JMjnAdOL4NJJno5sLBd2axkoPt_Ef7sW0jypAg/s280/Diamila.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="280" data-original-width="180" height="181" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi0_o7rKiU6Xd3_NXq2WCkN-pvG2Fpt4iOwffQ5r8X_S1-lgaaVTlKMuxtQlWHZpy_tz3Gyx7oSjabkyqOoCTmCU2GydgNRRJuz_02hYyl0ARstMfk3qa5nRZtYtxtoXUAXOGdWtAZTuHa0rqNbSzlf3JMjnAdOL4NJJno5sLBd2axkoPt_Ef7sW0jypAg/w116-h181/Diamila.jpeg" width="116" /></a></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 1961 escribiu un libro para defender o caso da activista do Frente de LiberaciónNacional de Arxelia </span><span style="color: #a64d79; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Djamila_Boupacha" style="background-image: none; text-decoration: none; word-wrap: break-word;" title="Djamila Boupacha">Djamila Boupacha</a></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">, que contou coa introdución de <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Simone_de_Beauvoir">Simone de Beauvoir</a>.</span><p></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 1971 fundou o movemento feminista <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/La_causa_de_las_mujeres">Choisir la cause des femmes</a> ('Elexir a causa das mulleres'), para protexer ás mulleres que firmaron o <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Manifiesto_de_las_343">Manifesto das 343</a>, no que admitían haber abortado. En 1972, Choisir transformouse nunha organización reformista e realizou unha campaña de gran influencia para conseguir a aprobación dunha lei que permitira a anticoncepción e o aborto, que finalmente logrou <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Simone_Veil">Simone Veil</a> en 1974.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjknqxvQxpvWHEbcCd8aRidjKN5VYw8AjS5sffyKmsvINbgroEUX4aoe6m44YfwmIKQ_C9cnY8L8s2hFT-7cuxrSIw5Pf4_swgZFeV0edLKL3-5qbVxVcIkJs9FuUCrZSCOEidfSrjinJYw5TIr7ysTLBxS-uo3Buh1ldsihLQe2cYnA3jEzxNmbM9v1zs/s287/Halimi.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="287" data-original-width="175" height="195" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjknqxvQxpvWHEbcCd8aRidjKN5VYw8AjS5sffyKmsvINbgroEUX4aoe6m44YfwmIKQ_C9cnY8L8s2hFT-7cuxrSIw5Pf4_swgZFeV0edLKL3-5qbVxVcIkJs9FuUCrZSCOEidfSrjinJYw5TIr7ysTLBxS-uo3Buh1ldsihLQe2cYnA3jEzxNmbM9v1zs/w118-h195/Halimi.jpeg" width="118" /></a>Tamén defendeu a independentistas vascos e foi conselleira en moitos casos relacionados con asuntos da muller, tales como o xuizo por aborto de Bobigny de 1972. </span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Outro caso que gañou foi o da violación de dúas xóvenes belgas, que foi obxecto dun documental <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">dirixido en 2014 por </span>Cédric Condon (</span><i style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">Le Procès du rap</i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">) e unha película para televisión, </span><i style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #3d85c6;">Le Viol</span></b></i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">, de Alain Tasma, que se <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">emitiu</span> en 2017.</span></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Foi deputada socialista da IV Circunscripción de Isère ata 1984 antes de que fora embaixadora de Francia ante a UNESCO entre 1985 e 1987. Logo r</span><span style="color: #444444;">etomou o seu traballo de avogada e comezou a dedicar máis tiempo a outra das súas paixións: a escritura. </span></span></p><div><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Entre 1988 e 2011 publicou unha quincena de libros. </span><span style="color: #444444;">Entre eles salientar:</span></span><p></p><div style="text-align: left;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYcebwXi2SYM7DfSrAJDcpUkwXZfyxFBDjc7IAAbubScO2i6bPKaff9SbY2WjMFiDSkSt9ynOSZXyu4kFmw0VGbsbKxxcjVkBbdoNNV5IUm8gI6lfg9cD9LRLzqqvRf8Gnu01bz7GJgY0WQ2CUZ6kTW6fyqpXrEPg8aZn1by_gX8z3gWX7k30TQ1uxHA0/s288/Kahina.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="288" data-original-width="175" height="182" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYcebwXi2SYM7DfSrAJDcpUkwXZfyxFBDjc7IAAbubScO2i6bPKaff9SbY2WjMFiDSkSt9ynOSZXyu4kFmw0VGbsbKxxcjVkBbdoNNV5IUm8gI6lfg9cD9LRLzqqvRf8Gnu01bz7GJgY0WQ2CUZ6kTW6fyqpXrEPg8aZn1by_gX8z3gWX7k30TQ1uxHA0/w111-h182/Kahina.jpeg" width="111" /></a></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34); font-style: italic;">Djamila Boupacha</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><i> (Gallimard, </i>1962<i>) </i></span></div></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><i>Le procès de Burgos</i> (1971)</div></span><div><div style="text-align: center;"><span style="color: #444444; font-size: medium;"><span style="font-family: times; font-style: italic;">La cause des femmes</span><span style="font-family: times;"> (1973)</span></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><i>Viol, Le procès d'Aix: Choisir la cause des femmes </i>(1978)</div><div style="text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><i>Avortement, une loi en procès </i>(197</span><span style="font-family: times; font-size: medium;">3)<span style="color: #444444;"> </span></span></div></span></div></div><div style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34); font-style: italic;">La nouvelle cause des femmes</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><i> </i>(1997)</span></div></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34); font-style: italic;">Avocate irrespectueuse</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><i> </i>(2002)</span></div></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34); font-style: italic;">La Kahina</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"> (2006) </span></div></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div style="text-align: center;"><span style="caret-color: rgb(32, 33, 34); font-style: italic;">Ne vous résignez jamais</span><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);"><i> </i>(2009)</span><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-EmX569VUfuxdg9sHXhaWAhkGc935MqhmVBw5Fkm7ZXuJdaveEnb0YP3J0-YlxlKiWKbw6vkVe7fYdwy7xlQ3CF5yAmZLcDHXWxYm2vHqWRC2nBK0o4w98MhitJphij8Z2VAvgzkQsqHSzP-FwipLkysjATAyErpwCveNnA0PhHVtPisF4LdnwvO4iU0/s291/Passion.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="291" data-original-width="173" height="221" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-EmX569VUfuxdg9sHXhaWAhkGc935MqhmVBw5Fkm7ZXuJdaveEnb0YP3J0-YlxlKiWKbw6vkVe7fYdwy7xlQ3CF5yAmZLcDHXWxYm2vHqWRC2nBK0o4w98MhitJphij8Z2VAvgzkQsqHSzP-FwipLkysjATAyErpwCveNnA0PhHVtPisF4LdnwvO4iU0/w132-h221/Passion.jpeg" width="132" /></a></div></div></span></div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; caret-color: rgb(32, 33, 34);">O se</span></span><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">u últi</span><span style="font-family: times;"><span style="color: #444444;">mo libro publicado foi </span><i><b><span style="color: #a64d79;">Histoire d' une passion</span> </b></i><span style="color: #444444;">(Plon, 2011).</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><i>“A base común, que quizás ao inicio non era específicamente feminista, foi a inxusticia. A inxusticia me resultaba físicamente intolerable (...). A inxusticia, o desprecio e o racismo fan reflexionar sobre o colonialismo. Pero fundamentalmente eu observaba que as mulleres estaban moito máis oprimidas que os oprimidos políticos. (…). Foi nese momento cando comprendín que esa era a batalla que había que librar”. </i>Contaba <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">Gisèle ...</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">Máis información en </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Gisèle_Halimi" style="font-family: times;" target="_blank">Wikipedia</a><span style="color: #444444; font-family: times;">, </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);"><a href="https://www.cndh.org.mx/noticia/gisele-halimi-abogada-defensora-de-los-derechos-de-las-mujeres-e-icono-del-feminismo" target="_blank">cndh</a>, <a href="https://mujeresquehacenlahistoria.blogspot.com/2020/08/siglo-xx-gisele-halimi.html" target="_blank">Biografías</a>, <a href="http://www.heroinas.net/2018/07/gisele-halimi-abogada-feminista.html" target="_blank">Heroínas</a>, <a href="https://mundoobrero.es/2020/08/14/gisele-halimi-biografia-de-la-lucha-politica-eficaz/" target="_blank">Halimi</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=qreCPchyQcs" target="_blank">Vídeo</a>, <a href="https://www.publico.es/internacional/gisele-halimi-fallece-abogada-gisele-halimi-figura-clave-feminismo-francia.html" target="_blank">Público</a>, <a href="https://amecopress.net/Ha-fallecido-Gisele-Halimi-figura-historica-del-feminismo-frances-y-mundial" target="_blank">Ameco</a>, <a href="https://www.rfi.fr/es/francia/20200728-falleció-gisèle-halimi-gran-feminista-y-abogada-irrespetuosa" target="_blank">rfi.fr</a>, <a href="https://www.gettyimages.es/fotos/gisele-halimi" target="_blank">Imaxes</a></span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjknqxvQxpvWHEbcCd8aRidjKN5VYw8AjS5sffyKmsvINbgroEUX4aoe6m44YfwmIKQ_C9cnY8L8s2hFT-7cuxrSIw5Pf4_swgZFeV0edLKL3-5qbVxVcIkJs9FuUCrZSCOEidfSrjinJYw5TIr7ysTLBxS-uo3Buh1ldsihLQe2cYnA3jEzxNmbM9v1zs/s287/Halimi.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /></a></div><p></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-36676337731447806012023-11-19T22:39:00.010+01:002024-02-09T21:10:35.413+01:00Cristina FERNÁNDEZ CUBAS<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #6aa84f;"><span style="background-color: white; font-family: MajritTx, serif; font-size: 2.5rem; letter-spacing: -0.06187rem;">Premio Nacional das Letras Españolas 2023</span></span></h1><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5F45gwFsrN1Osax1bIfNAzRNAl_qm08rTpM65UjMk84Y9IORWAOJCwmuyjGtmoAroWdwT-J8hnH-6SNIZmqIu4BngC_7iRG2e8P5xh_r4H02YtbLcbpZwTPv5rDiERk1wAmkY57U0-8zrLDf43bW0Y_JmWXzzx1n4JcmpXWsKiDNrP2J2iWhMlWuelAs/s559/Cubas.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="386" data-original-width="559" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi5F45gwFsrN1Osax1bIfNAzRNAl_qm08rTpM65UjMk84Y9IORWAOJCwmuyjGtmoAroWdwT-J8hnH-6SNIZmqIu4BngC_7iRG2e8P5xh_r4H02YtbLcbpZwTPv5rDiERk1wAmkY57U0-8zrLDf43bW0Y_JmWXzzx1n4JcmpXWsKiDNrP2J2iWhMlWuelAs/w224-h155/Cubas.png" width="224" /></a></span></span></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: times;">Na súa 39ª edición, o premio foi otorgado polo Ministerio de Cultura e Deporte a</span><span style="font-family: times;"> </span><span style="font-family: times;"><b>Cristina Fernández Cubas</b></span><span style="font-family: times;">, </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: times;">escritora e periodista catalana. </span><span style="font-family: times;">Este galardón concédese polo</span><span style="font-family: times;"> conxunto do labor literario, en calquera das linguas do Estado, a un autor ou autora cuxa obra estea considerada como parte integrante da literatura española actual.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">O xurado destacou á autora "<i>pola maxia da súa narrativa que a levou ser considerada como unha das mellores contistas españolas.</i>"<i> </i> </span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">Outras premiadas en ediciones anteriores, dende 1984, foron </span><span style="background-color: white; font-family: times; letter-spacing: -0.01904px;"><i><b><span style="color: #ea9999;">Rosa Chacel</span></b></i><span style="color: #444444;">, </span><b><i><span style="color: #f6b26b;">Carmen Martín Gaite</span></i></b><span style="color: #444444;">, </span><b><i><span style="color: #e06666;">Rosa Montero</span></i></b><span style="color: #444444;"> e </span><b><i><span style="color: #45818e;">Francisca Aguirre.</span></i></b></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;"><span style="color: #444444;">A escritora naceu en </span></span><span style="color: #444444;">Arenys de Mar, Barcelona, en 1945. C</span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.01904px;">omezou escribir dende pequena, logo estudou Dereito, participando en grupos de teatro, e Periodismo, profesión que exercería posteriormente, aínda que non por moito tempo, para adicarse de cheo á literatura. </span></span><span style="color: #444444;">Residiu, entre outras cidades, no Cairo, Lima, Bos Aires, París e Berlín. </span><span face="Merriweather, Merriweather-Fallback, serif" style="color: #444444;">En 2021 foi investida Doctora Honoris Causa pola Universidad de Alcalá de Henares.</span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdxADsNLa6c4Wdv9RaeTVIv2c7Httx0wasVS21MX7FcdZFYuABWI8aJJt72UF3E_Mx401zDFy0FwEvcI9zSHWxKdyQxk1FO32wEPiYfBAdeEPlxxwJYTHiXu0zoopeiTnFTZdAGvMOpycRBMR425fJf9dWUwyFEaI-p5oa5GwkNcIOQ1qd8pEicqKncsM/s651/Cubas_.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="color: #444444;"><img border="0" data-original-height="651" data-original-width="604" height="250" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjdxADsNLa6c4Wdv9RaeTVIv2c7Httx0wasVS21MX7FcdZFYuABWI8aJJt72UF3E_Mx401zDFy0FwEvcI9zSHWxKdyQxk1FO32wEPiYfBAdeEPlxxwJYTHiXu0zoopeiTnFTZdAGvMOpycRBMR425fJf9dWUwyFEaI-p5oa5GwkNcIOQ1qd8pEicqKncsM/w232-h250/Cubas_.png" width="232" /></span></a></div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Escribiu sobre todo contos, recompilados en "</span><b><span style="color: #3d85c6;">T</span></b><b><span style="color: #3d85c6;">odos os contos</span></b><span style="color: #444444;">", que recibiu o preimo </span><i style="color: #444444;">Ciutat de Barcelona</i><span style="color: #444444;"> de Literatura, o </span><i style="color: #444444;">Salambó</i><span style="color: #444444;"> de Narrativa e o </span><i style="color: #444444;">Cálamo</i><span><span style="color: #444444;"> ao libro do ano. Este libro recompila máis de 25 anos de escritura con cinco contos precedentes e outro inédito, titulado "</span><b><i><span style="color: #6aa84f;">A habitación de Nona</span></i></b><span style="color: #444444;">". </span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="font-family: times;"><span><span style="color: #444444;">Pero tamén novelas como "El año de Gracia" (</span></span></span><span style="font-family: times;"><span style="color: #444444;">1985), que inspirou ao compositor Albert Sardá unha ópera; "El columpio" (1995) ou "La puerta entreabierta" (2013) co seudónimo de Fernanda Kubbs. Asemade, é autora da obra de teatro "Hermanas de sangre" (1998); do libro de memorias narradas, "Cosas que ya no existen", (2001), co que obtivo o Premio NH de Relato Publicado Cinco estrellas, e do ensaio, "</span><b><span style="color: #c27ba0;">Emilia Pardo Bazán</span></b><span style="color: #444444;">" (2001).</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><i>«Mis historias son atemporales, a menudo, las localizaciones son imprecisas. Yo me veo a mí misma como a una escritora atemporal, pero no mucho». </i>Comenta a <span style="caret-color: rgb(68, 68, 68);">contista.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Máis información en: </span><a href="https://elpais.com/cultura/2023-11-02/cristina-fernandez-cubas-galardonada-con-el-premio-nacional-de-las-letras-2023.html" target="_blank">El País</a><span style="color: #444444;">, </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Cristina_Fern%C3%A1ndez_Cubas" target="_blank">Wikipedia</a><span style="color: #444444;">, <a href="https://educandoenigualdade.wordpress.com/2023/11/19/vai-de-contos/" target="_blank">Educando en Igualdade</a>, <a href="https://www.culturaydeporte.gob.es/actualidad/2023/11/231102-pn-letras.html" target="_blank">Cultura</a>, <a href="https://www.buscabiografias.com/biografia/verDetalle/12338/Cristina%20Fernandez%20Cubas" target="_blank">Biografía</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=UaZjHe3h68M" target="_blank">Vídeo</a>, <a href="https://www.ccma.cat/3cat/entrevista-a-cristina-fernandez-cubas/video/5534100/" target="_blank">Entrevista</a>, <a href="https://www.eldiario.es/cultura/cristina-fernandez-cubas-premio-nacional-letras-2023_1_10650072.html" target="_blank">Diario</a></span></span></p><p><br /><a href="#"></a><br /></p>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-53410356295802093042023-11-01T14:26:00.003+01:002024-02-09T21:13:24.108+01:00Luísa VILLALTA<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #3d85c6;">POETA E VIOLISTA, HOMENAXEADA LETRAS GALEGAS 2024 </span></h1><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGeAaJuC6Z_5DdnAmroRDp7X9o_kXIlCqp7rurR23f6YFnXSMt7FW6800N-_3lm-alECOu0RWMGgRjShtWdokLpmzGSgiFQ_qrARFVpzRCe315KnAfpTFaK3dkHVuzmdP5IGgs23-FqCybdRO8vy42ssmkFVFyKDeICiKD4juCYO3yNXweYY74BjOozN4/s243/Luisa%20Villalta.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="243" data-original-width="208" height="197" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiGeAaJuC6Z_5DdnAmroRDp7X9o_kXIlCqp7rurR23f6YFnXSMt7FW6800N-_3lm-alECOu0RWMGgRjShtWdokLpmzGSgiFQ_qrARFVpzRCe315KnAfpTFaK3dkHVuzmdP5IGgs23-FqCybdRO8vy42ssmkFVFyKDeICiKD4juCYO3yNXweYY74BjOozN4/w169-h197/Luisa%20Villalta.jpeg" width="169" /></a><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"></span></span></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O día das Letras Galegas estará adicado o vindeiro ano 2024 á escritora, poeta, profesora, filóloga, traductora e música coruñesa </span><b><span style="color: #a64d79;">Luisa Villalta Gómez</span></b><span style="color: #444444;">. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="color: #444444;">Será a sexta muller homenaxeada en 61 anos de historia deste día. </span></span><span style="background-color: white; color: #444444;">As anteriores protagonistas foron</span><span style="background-color: white; color: #444444;"> Xela Arias (2021), María Victoria Moreno (2018), María Mariño (2007), Francisca Herrera Garrido (1987) e Rosalía de Castro (1963).</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Luisa Villalta naceu na Coruña o 15 de xullo de 1957 e finou alí o 6 de marzo de 2004 aos 46 anos, a causa dun paro cardiaco cando padecía meninxite. Conmemorarase no 2024 o seu 20 cabodano.</span></span></p><div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Estudou Filoloxía Hispánica e Filoloxía Galego-Portuguesa na USC e obtivo tamén o Título Superior de Violín. Foi docente de Lingua e Literatura Galegas en institutos da Coruña. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Tocaba o "<i>violino</i>", como chamaba ao seu instrumento, </span><span style="color: #444444;">dende 1985</span><span style="color: #444444;"> na Orquestra de Santiago de Compostela, e logo na Xove Orquestra de Galicia, e en diversos grupos de cámara galegos. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; color: #3d3d3d;">Foi membro e directiva da Asociación de Escritores e Escritoras en Lingua galega (AELG).</span></span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #444444;">O colectivo </span><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/A_Sega" style="background: none rgb(255, 255, 255); overflow-wrap: break-word; text-decoration-line: none;" title="A Sega">A Sega</a><span style="background-color: white; color: #444444;"> acordou dedicarlle o </span><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/D%C3%ADa_das_Galegas_nas_Letras" style="background: none rgb(255, 255, 255); overflow-wrap: break-word; text-decoration-line: none;" title="Día das Galegas nas Letras">Día das Galegas nas Letras</a><span style="background-color: white; color: #444444;"> do ano </span><span style="color: #444444;">2022.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A súa actividade cultural foi moi intensa, participando en seminarios, recitais de poesía, dando conferencias, e colaborou con numerosos artigos en publicacións periódicas como <i>A Nosa Terra</i> que foron compilados no "</span><i><b><span style="color: #38761d;">Libro das colunas</span></b></i><span style="color: #444444;">", en 2005. </span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlQ8U7IlBg5qyjf9U0opAA7XVvetubeNHBG5V2SRlArx0QIyb6fvJ3marDtwSU7c7Sx1jNI-2uRHfPSj5vzp998ryS9rkPrdrpBYD8wq7p1m0uccWOhO_tDiXcx9NNRFk9C1izPSyIvGq_fD1IpDDirsX1GaXX0S7gN7NRUf3ISi6qBIzJ-Oe1fQxXvQ8/s3264/villalta-5b2b242.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="2134" data-original-width="3264" height="251" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlQ8U7IlBg5qyjf9U0opAA7XVvetubeNHBG5V2SRlArx0QIyb6fvJ3marDtwSU7c7Sx1jNI-2uRHfPSj5vzp998ryS9rkPrdrpBYD8wq7p1m0uccWOhO_tDiXcx9NNRFk9C1izPSyIvGq_fD1IpDDirsX1GaXX0S7gN7NRUf3ISi6qBIzJ-Oe1fQxXvQ8/w384-h251/villalta-5b2b242.jpeg" width="384" /></a><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"></span></span></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Recibiu moitos recoñecementos, como que unha rúa na Coruña e a Biblioteca do IES Isaac Díaz Pardo de Sada onde traballou levan o seu nome; o accésit do Premio de Relatos </span><i style="color: #444444;">Pedrón de Ouro </i><span style="color: #444444;">no 1990, por "</span><i><b><span style="color: #e69138;">A taberna do holandés</span></b></i><span style="color: #444444;">" ou o premio </span><i style="color: #444444;">Espiral Maior </i><span style="color: #444444;">de Poesía no 2003 pola súa obra "</span><b><i><span style="color: #45818e;">En concreto</span></i></b><span style="color: #444444;">".</span></span></p><div><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A Deputación da Coruña e a Universidade da Coruña crearon, respectivamente, o Premio "</span><b><span style="color: #cc0000;">Luisa Villalta</span></b><span style="color: #444444;">", a proxectos pola igualdade (dende o 2017) e a iniciativas normalizadoras (dende o 2004), para a promoción do uso do galego nas tres universidades galegas, xunto á Secretaría Xeral de Política Lingüística.</span></span><br /><br /><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Entre os seus escritos salientar asemade de outros poemas, ensaios, teatro e narrativa, "</span></span><i style="font-family: times; font-size: large;"><b><span style="color: #38761d;">Pensar é escuro</span></b></i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">", "</span><i style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">Música reservada</i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">", "</span><i style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">O outro lado da música, a poesía</i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">" e a obra póstuma "</span><i style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">Papagaio</i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">".</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;"></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKPxW0hyQobxrKPtjHCTsZG0o0_le5xibqSdSEuyOrTrunZs_8atkzdyJIRAq4-iG9FLzKM1wYs0f-2qGDawC0WeWJvF2KcZrZTgM7HgRZBilF29rL08fZCzBOfYssPRg0qYcHIvpARKQZHSu3TIftUyLXEFxPHnn01PoRvUAGJjNnd4RdpCqbMI3s_JE/s675/luisa-villalta-as-palabras-ingravidas-2022-02-02-luisa-villalta-as-palabras-ingravidas-478x675.jpg.webp" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="675" data-original-width="478" height="284" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKPxW0hyQobxrKPtjHCTsZG0o0_le5xibqSdSEuyOrTrunZs_8atkzdyJIRAq4-iG9FLzKM1wYs0f-2qGDawC0WeWJvF2KcZrZTgM7HgRZBilF29rL08fZCzBOfYssPRg0qYcHIvpARKQZHSu3TIftUyLXEFxPHnn01PoRvUAGJjNnd4RdpCqbMI3s_JE/w201-h284/luisa-villalta-as-palabras-ingravidas-2022-02-02-luisa-villalta-as-palabras-ingravidas-478x675.jpg.webp" width="201" /></a></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">No <b>CIRPH </b>(Centro Ramón Piñeiro para a Investigación en Humanidades) está o seu legado que consiste nun depósito que inclúe discursos, cartas, fotografías, vídeos e documentos e no que destacan obras manuscritas e inéditas ademáis de 600 cartas a escritores e documentación persoal. </span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">"</span><b><i><span style="color: #8e7cc3;">Luísa Villalta. As palabras ingrávidas</span></i></b><span style="color: #444444;">" é un "poemario testamentario" de la autora que recompila os poemas que cada día do ano 2004 escribía nun almanaque xunto a fragmentos de otros poetas universais. É un libro inédito, póstumo, que aporta un amplio estudo introdutorio sobre a autora e que axuda a coñecer mellor a súa vida e a súa obra.</span></span></p></div><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.1px;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Este libro constitúe o primeiro dos volúmenes da </span><b><span style="color: #76a5af;">Biblioteca Luísa Villalta</span></b><span style="color: #444444;"> do CIRPH, en Santiago .</span></span></span></p><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información en <a href="http://www.culturagalega.org/album/detalle.php?id=219" target="_blank">Album</a>, <a href="https://acorunhadasmulleres.gal/luisa-villalta/" target="_blank">Pioneira</a>, <a href="https://www.elespanol.com/quincemil/articulos/cultura/el-dia-das-letras-galegas-de-2024-estara-dedicado-a-la-escritora-corunesa-luisa-villalta" target="_blank">Letras</a>, <a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Lu%C3%ADsa_Villalta" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://areal.gal/wp-content/uploads/2022/01/CEL32.pdf" target="_blank">Luísa Villalta</a>, <a href="https://www.dacoruna.gal/cultura/premios/i-concurso-ideas-luisa-villalta-proxectos-culturais-pola-igualdade" target="_blank">Igualdade</a>, <a href="https://www.udc.es/es/novas/XV-Premio-Luisa-Villalta-a-Iniciativas-Normalizadoras/" target="_blank">Iniciativas</a>, <a href="https://praza.gal/cultura/o-dia-das-letras-de-2024-para-luisa-villalta-a-escritora-e-musica-que-miraba-o-mundo-a-traves-da-poesia" target="_blank">Praza</a>, <a href="https://educandoenigualdade.wordpress.com/2023/11/01/preparando-o-dia-das-letras-galegas/" target="_blank">Educando</a>, <a href="https://anosaterra.com/luisa-villalta-no-dia-das-galegas-nas-letras-2022/" target="_blank">Anosaterra</a>, <a href="https://www.crtvg.es/informativos/14-anos-da-morte-de-luisa-villalta-3669121" target="_blank">crtvg</a>, <a href="https://www.lavanguardia.com/vida/20211116/7865966/as-palabras-ingravidas-poemario-inedito-luisa-villalta.html" target="_blank">Ingrávidas</a>, <a href="https://www.eldiario.es/galicia/luisa-villalta-poeta-escribia-ciudad-tinta-mar_1_10048571.html" target="_blank">Diario.es</a>, <a href="https://www.lavozdegalicia.es/noticia/fugas/2023/07/14/luisa-villalta-violin-emocionado/0003_202307SF14P3991.htm" target="_blank">A Voz</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=-9VGSdsO-ww" target="_blank">Paixón</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=3doqLFDfL74" target="_blank">Poeta</a>, <a href="https://www.aelg.gal/centro-documentacion/autores-as/luisa-villalta" target="_blank">AELG</a>.</span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p></div></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-32699473446363065362023-08-19T10:42:00.002+02:002023-08-19T10:47:23.799+02:00Beulah Louise HENRY<h1></h1><h1></h1><h1 style="text-align: left;"></h1><h1></h1><h1></h1><h1></h1><h1></h1><h1 style="text-align: left;"><span face=""Google Sans", arial, sans-serif" style="background-color: white; color: #76a5af; font-size: 32px;">A I</span><span face=""Google Sans", arial, sans-serif" style="background-color: white; color: #76a5af; font-size: 32px;">NVENTORA DA MÁQUINA DE FACER XEADOS</span></h1><span style="background-color: white; color: #202124; font-family: times; font-size: medium;"><span style="box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;"><span style="color: #c27ba0;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="background-color: transparent; font-family: times; font-size: medium; text-align: left;"><span><span style="box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;"><span style="color: #c27ba0;"><b><br /></b></span></span></span></span></span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: justify;"><span style="background-color: transparent; font-family: times; font-size: medium; text-align: left;"><span><span style="box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;"><span style="color: #c27ba0;"><b><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVJbycWmmuBSGoCbQ8isyX9kWjUvWTd69KgNbGQeGD4b5Zxd3Y4tKgzPs17WQ_09EM_vDyxa82x_O7pk_ygHZE3HokFyeD2sessMXrbSjCyIAHfwPdkoAkiu9BBptwWjiLRhpG3XeW8bQzjTIvIVJxMQfpO8rfTCjRxOzUH95GDCqtP3UNL5R-7jABKps/s275/Beula.jpeg" style="clear: left; float: left; font-weight: 700; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="183" data-original-width="275" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVJbycWmmuBSGoCbQ8isyX9kWjUvWTd69KgNbGQeGD4b5Zxd3Y4tKgzPs17WQ_09EM_vDyxa82x_O7pk_ygHZE3HokFyeD2sessMXrbSjCyIAHfwPdkoAkiu9BBptwWjiLRhpG3XeW8bQzjTIvIVJxMQfpO8rfTCjRxOzUH95GDCqtP3UNL5R-7jABKps/s1600/Beula.jpeg" width="275" /></a>Beulah Louise Henry</b> </span><span style="color: #444444;">(1887-1973) foi unha i</span></span></span><span style="color: #444444;">nventora estadounidense que </span></span></span><span style="color: #444444; text-align: left;">ao longo da súa vida realizou</span><span style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"> 110 invencións e 49 patentes Por esta razón tamén é coñecida co</span></span><span style="background-color: transparent; color: #444444; text-align: left;"><span>mo «<i>Lady</i></span><i> Edison</i><span>». </span></span></div></span></span></span></span><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A súa primeira patente foi unha máquina de facer xeados cunha cámara conxeadora incorporada, en 1912. A este invento lle seguiron outros como o paraugas que se prega con cubertas intercambiables, as bonecas que falaban ou movían os ollos, ou a máquina de escribir, capaz de sacar catro copias dun mesmo documento sen necesidade de empregar papel carbón. </span></span></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"></p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZiIhywzOoUbw3NlKdQyZPFECg6KZlEaXT9gUj5LG8GwvkwrELH1Nh-2pcDcTNazKsRAUVbVvq69OlZCHz1FJ-f73uuWpVbVffW6Fl5idMGvh-oFJYktXXW9WjEisEZTNS8FPdTNORKUAsMk1HX6o7GU9AnIPwJSOYt1UHSykSrD6wt0mjEeGE1G8mNik/s271/ma%CC%81quina%20xeados.jpeg" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="186" data-original-width="271" height="186" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgZiIhywzOoUbw3NlKdQyZPFECg6KZlEaXT9gUj5LG8GwvkwrELH1Nh-2pcDcTNazKsRAUVbVvq69OlZCHz1FJ-f73uuWpVbVffW6Fl5idMGvh-oFJYktXXW9WjEisEZTNS8FPdTNORKUAsMk1HX6o7GU9AnIPwJSOYt1UHSykSrD6wt0mjEeGE1G8mNik/s1600/ma%CC%81quina%20xeados.jpeg" width="271" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #e69138;">Máquina para xeados</span></td></tr></tbody></table><p></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">O seu invento máis orixinal durante os anos 60 foi o forno eléctrico de inxección (ao que se lle concedeu a patente nº 3.055.827 en 1962). Tratábase de cociñar os alimentos descargando continuamente sobre eles os seus propios xugos a través dun surtidor.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Empresaria autodidáctica, viviu de nena nun </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">ambiente cultivado e propicio ás belas artes e xa </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">realizaba modelos e deseños con ferramentas e aparatos domésticos.</span></span></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"></p><p></p><p></p><p></p><div><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: left; margin-right: 1em; text-align: left;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuezWGB9o-qASo2VeKVXp0qhKe7AkvKeh409noKrUWLsab5oJNsWIpSOcW2pvRVrE8bzRM_2nuf9sYHNYzdmF-HpbjcBZb78S1kYlj3MwMlmZ8JtazTAbuVFCKsilZX_JUMa-ryzxJbpMzsaJUCtRImgCwR057kvtNLb8mmyWWJfr3CfBYxbPe1rDTHZ4/s277/paraugas.jpeg" style="clear: left; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="277" data-original-width="182" height="312" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiuezWGB9o-qASo2VeKVXp0qhKe7AkvKeh409noKrUWLsab5oJNsWIpSOcW2pvRVrE8bzRM_2nuf9sYHNYzdmF-HpbjcBZb78S1kYlj3MwMlmZ8JtazTAbuVFCKsilZX_JUMa-ryzxJbpMzsaJUCtRImgCwR057kvtNLb8mmyWWJfr3CfBYxbPe1rDTHZ4/w205-h312/paraugas.jpeg" width="205" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #3d85c6;">Paraugas</span></td></tr></tbody></table><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"> segunda patente consistía nun parasol adaptado para pregarse nun perímetro estreito e cun mango desmontable. Máis adiante ampliou este modelo de paraugas e </span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">fundou a empresa </span><em style="background-color: white; box-sizing: inherit; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">Henry Umbrella & Parasol Company</em><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"> para comercializar estes inventos, ingresando 50.000 dólares, invertidos no establecemento dun laboratorio onde as súas ideas eran transformadas en prototipos coa axuda dunha plantilla integrada por mecánicos, maquetistas e artesáns. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">Mesmo, chegou a ser citada entre os inventores máis destacados do ano 1924 pola prestixiosa revista </span><em style="background-color: white; box-sizing: inherit; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">Scientific American</em><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 1925 ideou unha boneca, a <i>Radio-Boneca</i>, que</span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"> incorporaba (parcial ou completamente) no seu interior un equipo receptor radiofónico conectado a unha antena. Os diais iban situados na espalda e o altavoz á altura do peito.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Os seguintes inventos centráronse en facilitar a vida das mulleres e o desfrute de nenas e nenos, así os xoguetes de praia, cans e bonecas falantes, un reloxo para aprender as horas, e diferentes modelos de máquinas de escribir ou de coser.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibOG6xXixaEZapvMtGn4wSxG95lr4bAqbNgT7W2Kemkrcs4Myi3PzSQiwDVzLNKlhU6pMcmO2_8P1Ht1QaBZrQqxUoxs4sAzaseyjCiOvoYGs2d-SQG9EmSxmzF7PIVaQVWYhRp7NB67DhAw2m_TKVHxKWI5qUT2fGI5k6FfRuqgBRFLMZAaR0tpgPpqQ/s190/Boneca.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="190" data-original-width="189" height="190" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibOG6xXixaEZapvMtGn4wSxG95lr4bAqbNgT7W2Kemkrcs4Myi3PzSQiwDVzLNKlhU6pMcmO2_8P1Ht1QaBZrQqxUoxs4sAzaseyjCiOvoYGs2d-SQG9EmSxmzF7PIVaQVWYhRp7NB67DhAw2m_TKVHxKWI5qUT2fGI5k6FfRuqgBRFLMZAaR0tpgPpqQ/s1600/Boneca.jpeg" width="189" /></a></span></div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Pertencía a varias institucións neoiorquinas de carácter científico (Sociedade do Microscopio e Museo Nacional de Historia Natural) e ecoloxista (Sociedade Nacional Audubon e Liga Feminina para os Animais).</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: #fdfdfd;">Soltera e económicamente independente,</span><span style="background-color: #fdfdfd; box-sizing: inherit;"> converteuse nunha das chamadas "Novas Mulleres" da sociedade, un arquetipo feminino que se orixinou na década de 1890.</span><span style="background-color: #fdfdfd;"> O se</span></span><span style="background-color: white; text-align: justify;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">u mérito é ser autodidacta, pioneira na innovación e realizar as súas aportacións nunha época na que innovar e, sobre todo, vivir das innovacións era algo vedado ás mulleres.</span></span><span face="Roboto, sans-serif" style="background-color: white; font-size: 16px; text-align: justify;"> </span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Máis información:</span><span style="color: #202124;"> </span><a href="https://www.fundacionaquae.org/wiki/mujeres-innovadoras-que-cambiaron-nuestras-vidas/" target="_blank">Acquae</a><span style="color: #202124;">, </span><a href="https://mujeresconciencia.com/2017/03/31/beulah-louise-henry-1887-1973/" target="_blank">MujeresconCiencia</a><span style="color: #202124;">, </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Beulah_Louise_Henry" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="http://historico.oepm.es/museovirtual/galerias_tematicas.php?tipo=MUJER&xml=Henry,%20Beulah%20Louise.xml" target="_blank">Museo virtual</a>, <a href="https://www.bbc.com/mundo/noticias-internacional-62994371" target="_blank">BBC</a>, <a href="https://eldiariofeminista.info/2020/08/26/beulah-louise-henry-inventora/" target="_blank">DF</a></span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-18241713080391542512023-06-21T15:25:00.002+02:002023-06-24T18:24:07.178+02:00DIDO<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e; font-size: x-large;">A RAÍÑA XEÓMETRA</span></h1><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Elisa de Tiro (século IX aC) máis coñecida como </span><b><span style="color: #a64d79;">Dido</span></b><span style="color: #444444;">, foi a fundadora e a primeira raíña de Cartago. Era filla de Matán I, o rei de Tiro e irmá de Pigmalión e de Ana. Casa, obrigada polo seu irmán, con Siqueo, sacerdote do templo de Melkart e home moi rico, para que lle roubara as súas riquezas escondidas.</span></span></p><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwK3pgq9l338COhR-SAXCTtGiMiNvrpzdf4Ml9wh6TjsWTHWLp6WSylybW8YMyqhfcUpG65imV3f_xeWGtyEUzBc_Ul6uLqKJ3fO_2WBVgByZ9U-fUF6tXYZ8U4Ss59Jr_qZc7xsbVN0yeQHneAa1HbZOCRMW4-ln52o-n9rKx_wZS6VpFNMn7g25W55Q/s1974/buey.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1434" data-original-width="1974" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwK3pgq9l338COhR-SAXCTtGiMiNvrpzdf4Ml9wh6TjsWTHWLp6WSylybW8YMyqhfcUpG65imV3f_xeWGtyEUzBc_Ul6uLqKJ3fO_2WBVgByZ9U-fUF6tXYZ8U4Ss59Jr_qZc7xsbVN0yeQHneAa1HbZOCRMW4-ln52o-n9rKx_wZS6VpFNMn7g25W55Q/w328-h238/buey.jpg" width="328" /></a></div><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Dido négase a darlle a fortuna e entón Pigmalión asasina a Siqueo. Elisa fuxe con Ana, chegando a costa de África, á zoa pertencente á tribu dos <i>getulos. </i>Jarbas, o seu rei, cédelle un trozo de terra para fundar unha cidade pero só lle concede "tanta terra como poida abarcar cunha pel de boi", pensando que ela rexeitaría esa idea.</span></span><p></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Pero Elisa fai cortar en tiras moi finas a pel de toro e así consigue acotar un extenso perímetro. Foi coronada raíña e os seus súbditos comezan a chamarlle Dido. </span></span><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Desta maneira atopou, entre todas as curvas simples posibles a que engloba a maior área, formando unha circunferencia de entre 1 e 3 kms, cunha superficie de entre 10 e 25 hectáreas. </span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O físico e matemático william Thomson, Lord Kelvin (1824-1907) describiu en 1893 este </span><b><span style="color: #e69138;">problema isoperimétrico</span></b><span style="color: #444444;">, pero foi Dido a primeira en resolvelo.</span></span></p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVbWp9Uqi5h7EKMBEvihm2MkOpgkl9cdeS_xMFGVfFU020BKq9q9yfjrfS-LCfOd1lY6S55gAMuS8kGU41L7_z8oXnh7zsZySa40NJD000Z253rpzOKvxirkCd8FcuZZ7GdEXQH8lc3PLiQR_Mf8c_BDjcKPlTvNoIIPcOw97gxzB9fSBTi2cTuOoengA/s247/VaticanVergilFol040rDeathOfDido.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="238" data-original-width="247" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjVbWp9Uqi5h7EKMBEvihm2MkOpgkl9cdeS_xMFGVfFU020BKq9q9yfjrfS-LCfOd1lY6S55gAMuS8kGU41L7_z8oXnh7zsZySa40NJD000Z253rpzOKvxirkCd8FcuZZ7GdEXQH8lc3PLiQR_Mf8c_BDjcKPlTvNoIIPcOw97gxzB9fSBTi2cTuOoengA/s1600/VaticanVergilFol040rDeathOfDido.jpg" width="247" /></a><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">O poeta romano Virxilio contou a súa historia na Eneida: </span></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">"Vanse pola mar as riquezas do avaro Pigmalión; </span></i></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">unha muller dirixe a empresa.</span></i></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Chegaron a estes lugares, onde agora vedes enormes murallas</span></i></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">e nace o alcazar dunha xove Carthago,</span></i></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">e compraron o solo, que por isto chamaron Birsa, </span></i></div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">canto poideron rodear cunha pel de toro…"</span></i></div><p></p><p></p><p></p><p style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="375" data-original-width="250" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhF_v2QtFmVqPVKDRNYo7OPpZRR3AxfW-SGX8ua_dklMHBJynPRTmNebMi0O41uWMaSAcgTJ1LubsSQE3bLJolEmHh8y620gtHjygy5JcdaccTqNJawBrxF627Mx-ipJW5RouThHwdUXbi7-kHG7WjEgSCv9WDscZSnDD9U0XvY_kIPfh8Z6iMy4Pp_QoA/s320/250px-Death_Dido_Cayot_Louvre_MR1780.jpg" width="213" /> </p><span style="letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Birsa era unha fortaleza que máis tarde converteuse na cidade de Cartago, e ela foi a súa soberana. Alí chega Eneas fuxindo de Troia, e solicita hospitalidade a Dido. A súa nai, Venus, envía a Cupido para que Dido namore e case con el. Aínda que se resiste, instigada pola súa irmá Ana, durante unha tormenta ambos xacen xuntos nunha cova. </span></span><p></p><p><span style="letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Cando Eneas ten que marchar cara a Roma, Dido cravase un puñal ao sentirse abandoada. Isto será a orixe das guerras púnicas e Aníbal será o vengador de Dido.</span></span></p><p><span style="letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Isabel Barceló Chico conta as aventuras de Dido e Eneas en Cartago no seu libro "<i>Dido, reina de Cartago</i>". Tamén lembra outras mulleres no seu blogue <a href="http://mujeresderoma.blogspot.com/" target="_blank">Mujeres de Roma</a>.</span></span></p><p><span style="letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">O compositor inglés Henry Purcell narrou esta traxedia na súa ópera Dido e Eneas. Pódese ver e escoitar un fragmento nesta <a href="http://www.youtube.com/watch?v=D_50zj7J50U" target="_blank">ligazón</a>. </span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: <a href="https://mujeresconciencia.com/2016/01/01/dido-la-reina-geometra/" target="_blank">Mujeresconciencia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Dido#El_problema_de_Dido" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://www.ojosdepapel.com/Index.aspx?article=3399" target="_blank">Ojosdepapel</a>, <a href="https://revistascientificas.us.es/index.php/PH/article/download/2932/2593/6982" target="_blank">Dido</a>, <a href="https://www.mujeresenlahistoria.com/2012/08/la-reina-de-cartago-dido-siglo-ix-ac.html" target="_blank">Mujeresenlahistoria</a>, <a href="http://www.ub.edu/las_nubes/elnubarron/2014/05/26/lynch_dido-y-eneas/#:~:text=Tremendamente%20desconsolada%20y%20ofendida%2C%20Dido,odio%20de%20Cartago%20hacia%20Roma." target="_blank">Lasnubes</a>, <a href="https://almacendeclasicas.blogspot.com/2009/10/dido-y-eneas.html" target="_blank">Almacendeclásicas</a>, <a href="https://mitosymas.com/dido-y-eneas-un-amor-que-arde/" target="_blank">Mitos</a>.</span></p><p style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /></p><p></p>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-67530734672997544542023-03-30T17:44:00.005+02:002023-03-30T17:45:46.863+02:00SUSTENTABILIDADE DO PLANETA<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #38761d;">40 PRECURSORAS DE TODO O MUNDO</span></h1><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A</span> <b><span style="color: #990000;">Deputación de Pontevedra</span></b> <span style="color: #444444;">ven de presentar un videoxogo onde se recolle as biografías de 40 mulleres de todo o mundo, tanto do pasado como do presente, que lograron promover o benestar do noso planeta grazas ao seu actividamo e aos seus coñecementos.</span></span></p><p><span style="color: #444444; font-size: medium;">Estas mulleres se relacionan co seu contexto social e familiar dende a infancia, e se buscan as influencias e mentorías familiares e académicas, as institucións nas que estudaron, os procesos de exclusión e descrédito que sufriron, os castigos infrinxidos por opoñerse ao sistema dominante e ás inxustizas.</span></p><p><span style="color: #444444; font-size: medium;">Así mesmo se analiza o papel decisivo das súas nais ou antecesoras defensoras da igualdade na súa vida e o apoio que lle brindaron homes sensibles á igualdade de xénero.</span></p><p><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Baixo a dirección da doctoura en Química e profesora na Facultade de Ciencias da Educación de Pontevedra, </span><span style="color: #3d85c6; font-style: italic; font-weight: bold;">Mari A Lires</span>, <span style="color: #444444;">este traballo abrangue oito obxectivos da Axenda 2030.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: medium;">Cada
unha de elas está relacionada cun dos Obxectivos de Desenvolvemento Sustentable (ODS), en particular, e tamén cos outros, así como co ODS 5, que é transversal a todo o proxecto, de modo
que estas precursoras constitúen unha constelación que se amosa no videoxogo.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">As mulleres que se corresponden con cada Obxectivo son:</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">ODS</span><b><span style="color: #b4a7d6;"> 3 Saúde e Benestar</span></b><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Carme Valls Valls Llobet </span></li><li><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">Josephine Nambooze</span></span></li><li><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">Kamal Jayasing
Ranadive</span></span></li><li><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">Katalin Karikó </span></span></li><li><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">Olimpia Valencia López</span></span></li></ul></div></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS </span><span style="font-size: large;"><b><span style="color: #d5a6bd;">4 Educación de Calidade</span></b><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Ernestina Otero Sestelo</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Irina Georgieva Bokova</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Malala
Yousafzai</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Rigoberta Menchú Tum </span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Tarcila Rivera Zea</span></li></ul></div></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS </span><span style="font-size: large;"><b><span style="color: #4c1130;">5 Igualdade de Xénero</span></b><span style="color: #444444;">:</span></span><span style="color: #444444; font-size: medium;"> </span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><p style="text-align: left;"></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444;"><span style="font-size: large;">T</span><span style="font-size: large;">ransversal a todos e cada un dos ODS</span></span></li></ul><p></p></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS</span><span style="font-size: large;"><b><span style="color: #8e7cc3;"> 9 Industria, Innovación e Infraestrutura</span></b><span style="color: #444444;">:</span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Betty Snyder Holberton</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Augusta Ada
Byron</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Ángela Ruíz Robles</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Hedy Lamarr Kiesler</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Joy Adowaa Buolamwini</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Teresa Zapeta </span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Magda Woit
Staudinger</span></li></ul></div></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS</span><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;"> </span><b><span style="color: #c27ba0;">11 Cidades e Comunidades sostibles</span></b><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Inés Sánchez de Madariaga</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Jane Jacobs</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Pascuala Campos de Michelena</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Matilde Urcelay</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Khensani de Klerk</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Solange Mbanefo</span></li></ul></div></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS </span><span style="font-size: large;"><b><span style="color: #674ea7;">13 Acción polo Clima</span></b><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Wangari Muta Maathai</span></li><li><span style="color: #444444;"><span style="font-size: medium;">Vandana Shiva</span> </span></li><li><span style="color: #444444;"><span style="font-size: medium;">Eunice Newton Foote</span> </span></li><li><span style="color: #444444;"><span style="font-size: medium;">Greta Thunberg</span> </span></li><li><span style="font-size: large;"><span style="color: #444444;">Vanessa Nakate</span></span></li></ul><p></p><p></p></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS </span><span style="font-size: large;"><span style="color: #a64d79;">14 Vida Submarina</span><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Elisabeth Veronika Mann Borgese</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Jimena Quirós Fernández e Tello</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Ángeles Alvariño González</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Sylvia Earle</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Aida Fernández Ríos </span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Barbara Veiga</span></li></ul></div></blockquote><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: large;">ODS </span><span style="font-size: large;"><b><span style="color: #351c75;">15 Vida de Ecosistemas Terrestres</span></b><span style="color: #444444;">: </span></span></p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><ul style="text-align: left;"><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Berta Isabel Cáceres Flores</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Rachel Louis Carson</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Rosa Arcos Caamaño</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Ruth Nyambura Njoroge</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Sandra Myrna Díaz</span></li><li><span style="color: #444444; font-size: medium;">Yayo Ferreiro López</span></li></ul></div></blockquote><div style="text-align: left;"><br /></div><div style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZhek1oQHokMX2YectHgM3C0sUZmurZxAbG2Gmww1KWVEFit1XZA9LRaUlBnA9eyyeBpmjIop-jmPcr2LFgTTCXRoJ5YHdkKXO7sQ3yo6ptm6j1UYvWZCB6QvFdgiW8r0MiYGjldPWDgvY1h0Fjr8sLZvC5NXMOcPEuy3tYjt5Ua9KvY_lOOyX8sVT/s1049/Captura%20de%20pantalla%202023-03-30%20a%20las%2017.32.38.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="587" data-original-width="1049" height="179" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiZhek1oQHokMX2YectHgM3C0sUZmurZxAbG2Gmww1KWVEFit1XZA9LRaUlBnA9eyyeBpmjIop-jmPcr2LFgTTCXRoJ5YHdkKXO7sQ3yo6ptm6j1UYvWZCB6QvFdgiW8r0MiYGjldPWDgvY1h0Fjr8sLZvC5NXMOcPEuy3tYjt5Ua9KvY_lOOyX8sVT/s320/Captura%20de%20pantalla%202023-03-30%20a%20las%2017.32.38.png" width="320" /></a>O video xogo consiste en unha rede neuronal interactiva conectada de diferentes formas. Ao premer sobre unha figura desbloqueada, pásase a un nivel (correspondente a un dos ODS citados anteriormente) formado por un quebracabezas que consiste en buscar os obxectos característicos de cada unha das mulleres precursoras dos ODS. Cada nivel está ambientado acorde coa súa respectiva temática e co contexto de investigación ou de acción no que se viu involucrada cada unha das referentes propostas.</div><p style="clear: both; text-align: left;"><span>Este proxecto se atopa no seguinte enlace </span><a href="https://www.depo.gal/es/-/precursoras-da-sustentabilidade-e-da-axenda-2030" target="_blank">Precursoras</a><span> e pode descargarse en </span><a href="https://deputaciondepontevedra.itch.io/precursoras-da-sustentabilidade" target="_blank">Sustentabilidade</a>.</p></span></div><p><span face="Lora, Lato, LatoExtended, sans-serif" style="background-color: #524371; color: #ddd0ef; font-size: 16px;"><br /></span></p><p><br /></p><div class="more_information_toggle" style="background-color: #524371; color: #ddd0ef; font-family: Lora, Lato, LatoExtended, sans-serif; font-size: 16px; margin: 0px 20px 20px;"></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-88263839100199130162023-03-11T21:22:00.003+01:002024-02-09T21:14:10.018+01:00Encarna HERNÁNDEZ<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #ffa400;">"<i>A NENA DO GANCHO</i>", PIONEIRA DO BALONCESTO ESPAÑOL</span></h1><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXwjLSM51fGIpUsQw_P5GNKho9cvcH-r6QTIxa0equZq0axSqDuyj1bLHTjTS1-qzfgJWhUBgT5g85I2JL4NXFid3SteYmxDplLFeyhoJnn7Zh8VZjtVcIYwsC7Kra9HWsqzh5s-787NmufAPYB1PA_5jE03_GCKtjeh608FIzVjFwMxvlGkz8BJEZ/s227/ENCARNA%20H.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="227" data-original-width="222" height="227" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhXwjLSM51fGIpUsQw_P5GNKho9cvcH-r6QTIxa0equZq0axSqDuyj1bLHTjTS1-qzfgJWhUBgT5g85I2JL4NXFid3SteYmxDplLFeyhoJnn7Zh8VZjtVcIYwsC7Kra9HWsqzh5s-787NmufAPYB1PA_5jE03_GCKtjeh608FIzVjFwMxvlGkz8BJEZ/s1600/ENCARNA%20H.jpeg" width="222" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;">Viviu 105 anos! </span><b style="color: #e06666;">Encarna Hernández </b><span style="color: #444444;">está considerada como unha das grandes pioneiras do baloncesto español, primeiro na cancha como xugadora e despois traballando en diferentes clubes.</span></span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;"> </span><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">Pioneira entre pioneiras como xogadora, entrenadora, árbitra e directiva de clubes, </span><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;">f</span></span><span style="background-color: white; color: #444444;">ormando parte da fundación do </span><span style="color: #444444; margin: 0px; padding: 0px;"><i>Club Atlas </i></span></span><span style="color: #444444; font-family: times;">(1931) </span><span style="color: #444444; font-family: times; margin: 0px; padding: 0px;">e </span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times;">dirixindo a </span><span style="color: #444444; font-family: times; margin: 0px; padding: 0px;"><i>Peña García de L’Hospitalet. </i></span></span></p><div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Durante a súa etapa como xogadora, así como antes e despois desta, Encarna Hernández non deixou de loitar polos dereitos das mulleres, conseguindo ser unha das primeiras mulleres que poido conducir en Barcelona e terminou sendo elexida entrenadora da Sección Feminina de Falanxe.</span></span></p><div></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Cun balón nas máns, intentaba emular a heroínas que admiraba do ámbito social, como "<i>aquelas benditas mulleres <span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Victoria_Kent">Victoria Kent</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Clara_Campoamor">Clara Campoamor</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Federica_Montseny">Federica Montseny</a></span>...</i>", dicía.</span></p><span style="color: #444444; font-size: medium;">Pola súa defensa do deporte feminino, Encarna Hernández recibiu en 2020 a Medalla de Ouro ao Mérito Deportivo por parte do Consello Superior de Deportes (CSD).</span><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">O seu apodo de ‘<i>A nena do gancho</i>’ foi popularizado debido á naturalidade coa que executaba na pista este elegante movemento que, no seu caso, lle acompañou ata o último dos seus días.</span></p></div><div><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Dominaba tamén outros deportes como a patinaxe, ciclismo, o atletismo e a natación, a pesar do seu 1’54 m de estatura. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Ademais foi unha das primeiras mulleres de Barcelona que obtivo o carnet de conducir na España franquista.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Pasou por varios equipos:</span><strong style="color: #444444; margin: 0px; padding: 0px;"> </strong><span style="color: #444444;">o Atlas Club (onde foi máxima anotadora absoluta por encima dos homes), <span style="background-color: white;">o</span></span><span style="color: #444444;"> Laietano, o Collet, o Moix Llambés </span><span style="color: #444444; margin: 0px; padding: 0px;">e rematou firmando co</span><span style="background-color: white; color: #444444;"> </span><span style="color: #444444; margin: 0px; padding: 0px;">FC Barcelona</span><span style="background-color: white; color: #444444;">, clube co que competiu ata o final da súa traxectoria en 1953,</span><span style="color: #444444;"> onde xogou con outras grandes xogadoras olvidadas como </span><b><span style="color: #a64d79;">Merry Morros</span></b><span style="color: #444444;"> e </span><b><span style="color: #674ea7;">Carmen Sugranyes</span></b><span style="color: #444444;">. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Comezou a xogar con trece anos, en 1929, cos chicos do seu barrio. A maternidade aos 36 anos a retirou da competición, aínda que chegou a ter ofertas para seguir xogando na Liga italiana. Encarna naceu en Lorca, o 23 de xaneiro de 1917 e faleceu en Barcelona o 19 de decembro de 2022.</span></p><div class="wDYxhc" data-attrid="kc:/people/deceased_person:died" data-hveid="CDkQAA" data-md="1001" data-ved="2ahUKEwjypOvVkIb-AhW-bKQEHZcwCdMQkCl6BAg5EAA" style="background-color: white; clear: none; color: #202124; font-family: arial, sans-serif; font-size: 14px;"><div class="Z1hOCe"><div class="zloOqf PZPZlf" data-ved="2ahUKEwjypOvVkIb-AhW-bKQEHZcwCdMQyxMoAHoECDkQAQ" style="line-height: 1.58; margin-top: 7px;"></div></div></div><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe allowfullscreen="" class="BLOG_video_class" height="461" src="https://www.youtube.com/embed/4hvJMawF0iM" width="553" youtube-src-id="4hvJMawF0iM"></iframe></div><div><br /></div><div><br /></div><div><span style="font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Encarna_Hern%C3%A1ndez" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://medium.com/ellastambi%C3%A9nganan/encarna-hern%C3%A1ndez-la-ni%C3%B1a-del-gancho-cc2d052515b6" target="_blank">MujeresRTVE</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=RXWRZOdBhRo" target="_blank">Vídeo</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=RXWRZOdBhRo" target="_blank">Baloncesto</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=EXYoOK2Dmjk" target="_blank">Premio</a></span></div></div></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-8667640323102250652023-02-21T15:42:00.005+01:002023-02-21T19:22:18.462+01:00A HERAIA<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e;">OS XOGOS OLÍMPICOS FEMININOS</span></h1><p style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp5dFiQZOmRvvS8OT8Lwpdxjthveaph0Cdru54ekEYqtIQ4a0-cgVcrZuxWj9-9Wa2jyAdNu1tB_-MBc9X7JPJYSbECNMgVPKp4MV4AfXpGuIlmWD0BBAzLWEEocPIt1V_a5Rhm1EOmm0ksp_G9TcaVjSX53wqbXQP6nC_Tpz49w_QF8VZi99XqTPq/s593/Captura%20de%20pantalla%202023-02-19%20a%20las%2020.47.18.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="clear: left; float: left; font-size: medium; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="593" data-original-width="373" height="314" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgp5dFiQZOmRvvS8OT8Lwpdxjthveaph0Cdru54ekEYqtIQ4a0-cgVcrZuxWj9-9Wa2jyAdNu1tB_-MBc9X7JPJYSbECNMgVPKp4MV4AfXpGuIlmWD0BBAzLWEEocPIt1V_a5Rhm1EOmm0ksp_G9TcaVjSX53wqbXQP6nC_Tpz49w_QF8VZi99XqTPq/w199-h314/Captura%20de%20pantalla%202023-02-19%20a%20las%2020.47.18.png" width="199" /></span></a></p><div style="text-align: left;"><p style="margin: 0px; text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span><span style="color: #444444; font-family: times;">Nos Xogos Olímpicos masculinos as mulleres non podían competir nin tampouco asistir como espectadoras, mesmo aos homes facíanlles correr espidos para demostrar efectivamente a súa virilidade. </span></span><span style="color: #444444; font-family: times;"><span>Pero </span><b>Pausanias</b><span>, viaxeiro, xeógrafo e historiador grego do século </span><span style="text-transform: lowercase;">ll, </span></span><span style="color: #444444; font-family: times;">contemporáneo dos emperadores romanos Adriano, Antonino Pío e Marco Aurelio, relata no seu texto "<i>Descrición de Grecia</i>", a tradición da </span><b style="font-family: times;"><i><span style="color: #e06666;">HERAIA</span></i></b><span style="color: #444444; font-family: times;">, os considerados Xogos Olímpicos femininos </span><span style="color: #444444; font-family: times;">da Antigua Grecia, que </span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times;">contiñan un carácter de ritual de iniciación prenupcial.</span></span></p></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="background-color: white;">Segundo conta, os xogos </span></span><span>Hereos</span><span><span style="background-color: white;"> eran concursos deportivos organizados en </span>Argos<span style="background-color: white;"> e en </span>Olimpia, </span><span style="background-color: white;">instituidos por </span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #c27ba0;"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Hipodam%C3%ADa_(hija_de_En%C3%B3mao)" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: none; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; text-decoration-line: none;" title="Hipodamía (hija de Enómao)">Hipodamía</a><span style="background-color: white;"> </span></span><span style="background-color: white; color: #444444;">como</span></span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times; font-size: large;"> </span><span style="font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times;">acción de grazas a deusa Hera pola súa boda co</span><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white; color: #444444;">n </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/P%C3%A9lope" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: none; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; text-decoration-line: none;" title="Pélope"><span style="color: #8e7cc3;">Pélope</span></a><span style="color: #202122;">,</span><span style="color: #444444;"> </span><span style="background-color: white; color: #444444;">e es</span></span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times;">taban reservados ás mulleres.</span></span></p><p></p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="background-color: white; float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlTz9nqri5PSXSr1LwZddpM2m8M5Nh5Nhi6nCvxgel79ODNWmJQqEUyUnBcRrfcRmIyL70GAM8Bv6jlbfzDoLr_RLfeItqTZmOH33G2QQ4UxMNEkyL3wy0u21CZkpWvaQyxAkjR9IwFNuMT19juF5zTgd0F1x3LAmuZ_8pfr5tOS_07CjzV5raUeF0/s599/Captura%20de%20pantalla%202023-02-19%20a%20las%2021.34.40.png" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="599" data-original-width="243" height="363" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlTz9nqri5PSXSr1LwZddpM2m8M5Nh5Nhi6nCvxgel79ODNWmJQqEUyUnBcRrfcRmIyL70GAM8Bv6jlbfzDoLr_RLfeItqTZmOH33G2QQ4UxMNEkyL3wy0u21CZkpWvaQyxAkjR9IwFNuMT19juF5zTgd0F1x3LAmuZ_8pfr5tOS_07CjzV5raUeF0/w143-h363/Captura%20de%20pantalla%202023-02-19%20a%20las%2021.34.40.png" width="143" /></span></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="color: #6aa84f; font-family: times; font-size: medium;"><b><i>Peplo</i></b></span></td></tr></tbody></table><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Tamén sinala unha orixe histórica en torno ao 580 a C: o tirano de <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Pisa_(Grecia)">Pisa</a>, Damofonte, causara moitos males aos habitantes de <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Elis">Élide</a> polo que, á súa morte, para tratar de reparar os danos formouse un grupo de 16 mulleres (a máis vella, nobre e apreciada de cada unha das 16 cidades que había entón en Élide). </span><p></p><p style="text-align: left;"></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;">Estas mulleres estableceron as</span><span style="color: #202122;"> </span><b><i><span style="color: #bf9000;">Heraeas</span></i></b><span style="color: #202122;"> </span><span style="color: #444444;">para resataurar a paz, e cada catro anos tecían un </span></span><b><i><span style="color: #6aa84f;">peplo</span></i></b> <span style="color: #444444;">(túnica feminina) <span style="background-color: white;">para Hera, </span></span></span><span style="color: #444444; font-size: medium;"><span style="background-color: white; font-family: times;">realizaban danzas corales e </span><span style="font-family: times;"><span style="background-color: white;">instruían ás nenas e a</span></span><span style="background-color: white; font-family: times;">s mozas nos rituais de Olimpia.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times;">As chamadas «dezaséis mulleres» os </span></span><span style="background-color: white; font-family: times;">organizaban e</span><span style="background-color: white; font-family: times;"> consistían en carreiras de mozas, con tres categorías de idade,</span><span style="background-color: white; font-family: times;"> </span><span style="background-color: white; font-family: times;">a pé.</span></span><span style="background-color: white; font-family: times;"><span style="color: #444444;"> Corrían co pelo solto e as participantes, a diferencia dos homes, vestían todas unha túnica chamada</span><span style="color: #202122;"> </span><i><b><span style="color: #3d85c6;">quitón</span></b></i><span style="color: #444444;">, que chegaba ata un pouco máis arriba dos xeonllos e deixaba ao descoberto a zoa do hombreiro dereito ata o peito. </span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: medium;"><span style="background-color: white; font-family: times;">O</span><span style="background-color: white; font-family: times;">s premios consistían en coroas de olivo, granadas (símbolo da fertilidade) e parte dunha vaca que fora previamente sacrificada a Hera.</span></span></p><div><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #202122; font-family: times;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFgUDfe4ppmhTTcNQvZnH0WwHKmfhWNExv7DNWZL4o2iMEr2e96FFYRWs9K4s2c4PA6niSFcazkPsLX0YN5EIKzjPXtaOKLpVK0X8GWh_WKbD2AebJWdRNa0cdxlVxXbyFEjji4S8yOz4n37HFLPRf2iuuZqy3UwOUrtoVCr2asNFkpO6rdKzzTXQg/s474/Captura%20de%20pantalla%202023-02-21%20a%20las%2013.41.43.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="474" data-original-width="441" height="203" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFgUDfe4ppmhTTcNQvZnH0WwHKmfhWNExv7DNWZL4o2iMEr2e96FFYRWs9K4s2c4PA6niSFcazkPsLX0YN5EIKzjPXtaOKLpVK0X8GWh_WKbD2AebJWdRNa0cdxlVxXbyFEjji4S8yOz4n37HFLPRf2iuuZqy3UwOUrtoVCr2asNFkpO6rdKzzTXQg/w189-h203/Captura%20de%20pantalla%202023-02-21%20a%20las%2013.41.43.png" width="189" /></a></span></span></span></span><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">As veces dedicábanselles estatuas ás vencedoras, co seu nome. Pero </span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;">existen poucas referencias aos seus nomes. Parece ser que as espartanas vencían habitualmente, posiblemente porque o seu entrenamento as facía moi superiores ao resto. </span><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"> </span></span></span><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">Así, esta estatua que se atopa no Museo Británico, non se sabe se é de Cloris, </span><span style="color: #444444; font-family: times;">a deusa</span><span style="color: #444444; font-family: times;"> grega </span><span style="color: #444444; font-family: times;">dos xardíns, dunha bailarina ou dunha xogadora Heraea.</span></span></p></div><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Se os Xogos de Hera comezaron a celebrarse dende o 580 a C, isto suporía o nacemento da primeira competición atlética feminina da que se ten noticia.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Aínda que se pensa que foran contemporáneos aos xogos olímpicos polas súas moitas similitudes e mesmo non descartan que poidan ser anteriores. Cabe destacar que </span><span style="background-color: white; box-sizing: border-box; margin: 0px; padding: 0px;">a <b><span style="color: #e06666;">chama olímpica </span></b>descansa no templo de Hera...</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: <a href="https://elsuperhincha.com/heraia-o-juegos-hereos/#" target="_blank">Heraia</a>, <a href="https://historia.nationalgeographic.com.es/a/los-juegos-hereos-las-olimpiadas-de-las-mujeres-en-la-antigua-grecia_19085" target="_blank">NG</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Juegos_Hereos" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://www.20minutos.es/deportes/noticia/juegos-hereos-mujer-grecia-olimpiadas-3348811/0/" target="_blank">Deporte</a>, <a href="https://bazardelabibliotecaperdida.wordpress.com/2018/03/21/8-los-juegos-hereos/" target="_blank">Xogos Hereos</a>, <a href="https://narratlon.wordpress.com/2018/03/08/olimpiadas-femeninas-antigua-grecia/" target="_blank">Heraea</a>, <a href="https://herassportsclub.com/2020/07/16/los-juegos-hereos/" target="_blank">Olímpicas</a></span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-24555316081107059962023-01-21T20:37:00.006+01:002023-01-26T14:34:20.702+01:00Salima NAJI<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #b45f06;">ECO-ARQUITECTA E ANTROPÓLOGA MARROQUÍ</span></h1><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgl5AQNdZ9xioXlWlxuN3fxJE-DS9Z7SRoE2ebndfua_9bYesQntlpc5G0QlaOxNQXgJ_VoLbyhnHNhUqxvYDcMLUz-AWTYXxZENWPJh3xv5x7tqZ-UgCRh_mHgcynF3fD6RUuzQeGIEczqnqRfom287v156He1FawmD9QWtvBGkd7_qaG9k9fc3qeT/s225/Salima%20Naji.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="225" data-original-width="225" height="165" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgl5AQNdZ9xioXlWlxuN3fxJE-DS9Z7SRoE2ebndfua_9bYesQntlpc5G0QlaOxNQXgJ_VoLbyhnHNhUqxvYDcMLUz-AWTYXxZENWPJh3xv5x7tqZ-UgCRh_mHgcynF3fD6RUuzQeGIEczqnqRfom287v156He1FawmD9QWtvBGkd7_qaG9k9fc3qeT/w165-h165/Salima%20Naji.jpeg" width="165" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O 19 de xaneiro de 1971 naceu en Rabat, de nai francesa e pai marroquí </span><b><span style="color: #cc0000;">Salima Naji</span></b><span style="color: #444444;">, unha das defensoras máis destacadas da protección do patrimonio arquitectónico e a preservación das técnicas de construción tradicionais e locais en Marrocos.</span></span></p></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #444444; list-style-type: none; margin: 0px; padding: 0px 0px 0.25rem; vertical-align: inherit;">É arquitecta DPLG (<i>Diplômée Pour Le Gouvernement</i>) pola "<i>École d'Architecture de Paris-la-Villete</i>", pero primeiro formouse en Estética na Universidade Paris VIII </span><span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #2b3b43; list-style-type: none; margin: 0px; padding: 0px 0px 0.25rem; vertical-align: inherit;">(D</span><span style="box-sizing: border-box; list-style-type: none; padding-bottom: 0.25rem; vertical-align: inherit;">iplôme du Laboratoire de Troisième cycle "<i>Arts, Esthétiques Sciences et Technologies de l’Image"</i>, e </span><span style="background-color: white; color: #444444;">cando xa era arquitecta estudou Antropoloxía da Arte na "<i>École des Hautes Études en Sciences Sociales"</i> en Paris, doutorándose en Antropoloxía Social.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgT-yfaZFU2EV5OXGoL1Vu2Y-44tG0V0mQT6_Hvc0u_BJxUnL0HOtknKKJxEg03CVXCozWEa90hUNBhHoKUoz7ip8zYhO5uABgVTkSxSoN2GUJmb1LTuGF2uuGMsf0-1SScZ7rszpiyjt62T-3sDC_63p9B7dOiKmLJ88cReNU7bT8JpF2PkWUiItxP/s297/Salima.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="170" data-original-width="297" height="157" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgT-yfaZFU2EV5OXGoL1Vu2Y-44tG0V0mQT6_Hvc0u_BJxUnL0HOtknKKJxEg03CVXCozWEa90hUNBhHoKUoz7ip8zYhO5uABgVTkSxSoN2GUJmb1LTuGF2uuGMsf0-1SScZ7rszpiyjt62T-3sDC_63p9B7dOiKmLJ88cReNU7bT8JpF2PkWUiItxP/w273-h157/Salima.jpeg" width="273" /></a>Desde 1993, estivo investigando a arte do Atlas e as rexións presaharianas de Marrocos, e realizou viaxes de estudo compartindo a vida cotiá das persoas que viven alí e coñecendo aos seus artesáns; polo que o seu traballo ten un enfoque humano e patrimonial á vez.</span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #e69138;">Lola Varela</span></b><span style="color: #444444;">, no seu artigo "</span><i><span style="color: #3d85c6;">Salima Naji: a eco-arquitectura e o saber ancestral</span></i>" <span style="color: #444444;">do 6 de xaneiro deste ano 2023, publicado en <a href="https://www.nosdiario.gal/opinion/lola-varela/salima-naji-eco-arquitectura-saber-ancestral/20230105161322159713.html" target="_blank">Nós Diario</a>, comenta: </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">"<i>Todas as obras realizadas por Salima por Marrocos adiante, teñen os seguintes elementos en común: fan uso de materiais locais que precisan dos coñecementos dos artesáns, o uso do cemento está reducido ao mínimo; rescatan formas arquitectónicas tradicionais que permiten crear espazos saudables e agradables, onde diminúe moito o consumo enerxético; as obras realízanse coa participación de traballadores locais que aportan os seus saberes coa perspectiva de crear cadeas produtivas de construción ecolóxica e formar una nova xeración de artesáns que contribúa a fixar poboación.</i>"</span></p><p style="text-align: left;"></p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXxu9awKxckWTyRxDM2xFi6f8WCLGL1dhdr-NXp-MIkBIwADPDjqjbPVBKpG1pwT5XqiGYer1-63v8EqyVgNbzJJN54tFjFIYXgHWsG9nAmsJS2Ys_CjTMUFyJdUzcaHvNOtzT76TV0m3TJwOIq7Sx4J-nCWBbS0Cwd2FvGSrZwJBxCnXUx6xnZ8lf/s1600/salima_naji_architectural_review_DSC_3404.jpg" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="778" data-original-width="1600" height="168" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXxu9awKxckWTyRxDM2xFi6f8WCLGL1dhdr-NXp-MIkBIwADPDjqjbPVBKpG1pwT5XqiGYer1-63v8EqyVgNbzJJN54tFjFIYXgHWsG9nAmsJS2Ys_CjTMUFyJdUzcaHvNOtzT76TV0m3TJwOIq7Sx4J-nCWBbS0Cwd2FvGSrZwJBxCnXUx6xnZ8lf/w345-h168/salima_naji_architectural_review_DSC_3404.jpg" width="345" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><b><span style="color: #45818e;">Maternidade de Tissint</span></b></td></tr></tbody></table><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Recibiu varios premios entre eles o "<i>Prix Jeunes Architectes</i>", de la Fondation EDF en xuño de 2004, o que lle permitiu conseguir a revitalización en profundidade de mezquitas rurais, celeiros, <i>Ksours</i> (castelos) e <i>kasbas </i>(ciudadelas),... así como levar a cabo proxectos de utilidade social (maternidades, centros culturais, centros de mulleres, escolas,...).</span></span><p></p><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Otorgáronlle tamén a "<i>Médaille d’or Arts Sciences et Lettres de la Société Académique d’éducation et d’encouragement</i>", da Académie Française, en 2006; o "<i>Takrin de l'Ordre des architectes du Maroc</i>", en 2007; o "<i>Prix Holcim di Développement Durable, Afrique-Moyen-Orient</i>", en 2011 e o "<i>Prix du merite</i>", en 2019.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Quedou finalista en 2013 e no 2022 nos premios Aga Khan de Arquitectura, cos proxectos "</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><i>Préservation des architectures sacrées et collectives des oasis du Maroc</i>" et "<i>Amélioration de la vallée d'Issy</i>", respectivamente.</span></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6bWg82kl3_Z9LLa_GDeiasL3QW05JUM3_SdEiHlblhLtI1nb5CoF9Lq4-Tw9ozmfSEGs7qiMe6RwiPEBcZwwZeSpjfH4t86IMVZk-mXYAO0YRvXKcstpmYXaS_SC-nFb0OnZ3aicCt_VKxNIE7C-pfiZzzgHoghkHB4Sp31_dZ31VH6jorbHyC-bi/s1024/NAJI_couverture_architectures-du-bien-commu-744x1024.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="744" height="198" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj6bWg82kl3_Z9LLa_GDeiasL3QW05JUM3_SdEiHlblhLtI1nb5CoF9Lq4-Tw9ozmfSEGs7qiMe6RwiPEBcZwwZeSpjfH4t86IMVZk-mXYAO0YRvXKcstpmYXaS_SC-nFb0OnZ3aicCt_VKxNIE7C-pfiZzzgHoghkHB4Sp31_dZ31VH6jorbHyC-bi/w144-h198/NAJI_couverture_architectures-du-bien-commu-744x1024.jpg" width="144" /></span></a></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box; list-style-type: none; margin: 0px; padding: 0px 0px 0.25rem; vertical-align: inherit;">É autora de varias obras de referencia sobre as arquitecturas vernáculas do Sur de Marrocos :<br /></span>"<i>Greniers collectifs de l'Atlas - patrimoines du Sud marocain</i>"<span style="background-color: white; text-align: justify;">, en 2006</span></span></div><div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">"<i>Fils de Saints contre Fils d'Esclaves</i>", en 2011<br /></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><i>"Architectures du bien commun : Pour une éthique de la préservation</i>", en 2019.</span></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Participou co equipo científico na creación do museo bereber <i>Jardin Majorelle</i>, en 2011 e é investigadora asociada no Centre Jacques Berque de Rabat-CNRS e do Laboratorio de <a href="https://aau.archi.fr/cresson/ecole-dhiver-winterschool/ecole-dhiver-winterschool-2018/" target="_blank">CRESSON </a><i>(</i></span><span style="color: #444444;"><i><span style="background-color: white;">Centre de Recherche sur l’Espace Sonore et l’environnement urbain</span><span style="background-color: white;">), </span></i></span><span style="color: #444444;">en Grenoble, sobre entornos urbáns.</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><br /></span></p><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Na súa páxina web, <a href="https://salimanaji.com/projets/" target="_blank">Salima Naji</a>, poden verse fermosas imaxes dos seus proxectos.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información: <a href="https://salimanaji.com/" target="_blank">Salima,</a> <a href="https://www.salimanaji.org/" target="_blank">Naji</a>, <a href="https://www.nosdiario.gal/opinion/autor/140/lola-varela" target="_blank">NósDiario</a>, <a href="https://www.architectural-review.com/essays/retrospective/retrospective-salima-naji" target="_blank">Retrospectiva</a>, <a href="https://www.archipill.tn/a-la-une/salima-naji-reinventer-larchitecture-vernaculaire/" target="_blank">Archipill</a>, <a href="https://aemagazine.ma/a-la-rencontre-de-salima-naji/" target="_blank">aemagazine</a>, <a href="https://ar.wikipedia.org/wiki/%D8%B3%D9%84%D9%8A%D9%85%D8%A9_%D8%A7%D9%84%D9%86%D8%A7%D8%AC%D9%8A" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="http://www.ideassonline.org/public/pdf/ArchitectureBioclimatiqueMaroc-ESP.pdf" target="_blank">Ideas</a>, <a href="https://decor.design/fr/le-prix-aga-khan-darchitecture-2022-selectionne-20-projets-preselectionnes-dans-16-pays/" target="_blank">Finalista</a>.</span></p><div id="author-bio"><div class="text-full"><br /></div></div><div id="author-actions"><form action="https://www.lecteurs.com/suivre-auteur" method="post"><br /><p style="border: 0px; box-sizing: inherit; font-family: Roboto, sans-serif; font-size: 19.0019px; font-stretch: inherit; font-style: italic; font-variant-east-asian: inherit; font-variant-numeric: inherit; line-height: 1.6; margin: 0px 0px 1rem; padding: 0px; text-rendering: optimizelegibility; vertical-align: baseline;"><br /></p><div><br /></div></form></div></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-82676945918544623622023-01-07T16:13:00.001+01:002024-02-09T21:14:43.674+01:00Ana CARO de MALLÉN<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #783f04;">"<i>A MUSA SEVILLANA</i>"</span></h1><h1 style="text-align: left;"><span style="color: #783f04;">CRONISTA E DRAMATURGA DO SÉCULO DE OURO </span></h1><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTDt2f_INE4_Lbt2PzCzTJY3lEwf_bhV6__QaMv-Yv5ZCeTfYMaU15iJYGrin1VT4L_9g1Xvz3DAF3c0PhC1JHiBTFgwUnppEyeNO8aceaCUSS9tqgwGhtl_N3yI51cMf4CHimgFfGG-Hvzs7ROgE1apPcsg91iieWG6hLkT71GJRwYBQKa3y1AaWo/s253/Ana%20Caro%20Maille%CC%81n.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="253" data-original-width="199" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjTDt2f_INE4_Lbt2PzCzTJY3lEwf_bhV6__QaMv-Yv5ZCeTfYMaU15iJYGrin1VT4L_9g1Xvz3DAF3c0PhC1JHiBTFgwUnppEyeNO8aceaCUSS9tqgwGhtl_N3yI51cMf4CHimgFfGG-Hvzs7ROgE1apPcsg91iieWG6hLkT71GJRwYBQKa3y1AaWo/w158-h201/Ana%20Caro%20Maille%CC%81n.jpeg" width="158" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Poeta e dramaturga española do século XVII</span><span style="color: #444444;">,</span><span style="color: #444444;"> </span><b><span style="color: #e69138;">Ana Caro de Mallén de Soto</span></b><span style="color: #444444;">, </span><span style="color: #444444;"> </span><span style="color: #444444;">é recoñecida hoxe, xunto a Mª Rosa Gálvez, como unha das dramaturgas máis notables da época moderna.</span></span></span></p><p><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Naceu en Sevilla ou Granada en 1590 e finou en Sevilla o 6 de novembro 1646, víctima da peste. O</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"> que explicaría que moitas das súas obras foran queimadas, polo que a maior parte dos seus libros perdéronse.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">X</span></span></span><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">unto ao seu nome hai unha indicación: "<i>Ana María, escrava de Gabriel Mallén</i>". Dese feito dedúcese que os seus proxenitores deberon de ser mouriscos xa que o afillamento estaba apoiado pola Coroa, ante o problema social que xeraba este grupo. Con todo, non se sabe se era orfa dalgún rebelde mourisco ou filla dunha escrava desta orixe.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Documentos conservados demostran que cobrou por algunhas das súas relacións poéticas e obras de teatro, polo que é considerada como unha das</span><b><span style="color: #c27ba0;"> </span><span style="color: #8e7cc3;">primeiras escritoras profesionais</span><span style="color: #c27ba0;">.</span></b></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Varios críticos fan unha lectura feminista ou proto-feminista da súa obra, xa que inclúe nela a súa vontade de dar a súa opinión sobre temas que afectaban especialmente ás mulleres, como a "</span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">muller desfrazada de home", moi recorrente no teatro do Século de Ouro para recuperar a honra, tamén a sororidade ou solidariedade feminina, a castidade e o matrimonio.</span></span></span></p><div><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx54L8PkPkrY7-docf--WiTou7Rzg-yvXqSsynZKTFPfx_ltDldQi5UNmBSw5UCPDcsBImMg1xgrzGYlmTPhgVil4LPwcbgKviVPz-cdq0VEo4fpTJfsI3NQffpfgbEl7kidRuOrAu4b9YZ3mrx9djqQAH1UrI_paxLJciG2-4AaFXBq9PvEDc9OkB/s274/Ana%20Caro.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="274" data-original-width="184" height="340" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx54L8PkPkrY7-docf--WiTou7Rzg-yvXqSsynZKTFPfx_ltDldQi5UNmBSw5UCPDcsBImMg1xgrzGYlmTPhgVil4LPwcbgKviVPz-cdq0VEo4fpTJfsI3NQffpfgbEl7kidRuOrAu4b9YZ3mrx9djqQAH1UrI_paxLJciG2-4AaFXBq9PvEDc9OkB/w227-h340/Ana%20Caro.jpeg" width="227" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Algunha das súas obras son "</span><i style="background-color: white;">Décimas a Doña María de Zayas y Sotomayor"</i><span style="background-color: white;"> (1638) ou "</span><i style="background-color: white;">El conde Partinuplés"</i><span style="background-color: white;"> (1653), pero a </span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;">escritora revela que era consciente do mundo patriarcal no que vivía en "</span></span><i style="background-color: white;"><span style="color: #a64d79;"><b>Valor, agravio y mujer</b></span></i><i style="background-color: white; color: #202122;">"</i><span style="background-color: white; color: #202122;">.</span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Neste escrito ironiza sobre a sociedade na que vive e ridiculiza algúns valores típicamente masculinos (patriarcais). É unha comedia de enredo de ambiente palatino que desenvolve o mito de </span>Don Juan<span style="background-color: white;">, invertindo a historia con alusións a </span><i style="background-color: white;">El burlador de Sevilla</i><span style="background-color: white;">. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A obra poética coñecida son 4 relacións impresas, </span></span><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">encargos de descripcións de feitos dignos de feliz recordo, </span></span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times; font-size: large;">que se imprimen en pliegos soltos como </span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times; font-size: large;">unha literatura de masas.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Tamén escribiu unha </span><i style="background-color: white;">Loa sacramental</i><span style="background-color: white;"> na que xoga coas distintas xergas que se podían escoitar na cidade. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Formou parte da </span>Academia<span style="background-color: white;"> Literaria do </span><a class="new" href="https://gl.wikipedia.org/w/index.php?title=Conde_de_la_Torre&action=edit&redlink=1" style="background: none rgb(255, 255, 255); text-decoration-line: none;" title="Conde de la Torre (a páxina aínda non existe)">Conde de la Torre</a><span style="background-color: white;"> e escribiu sobre todo poemas extensos sobre eventos, celebracións e festas públicas, por exemplo </span><i style="background-color: white;">Romance por la victoria de Tetuán</i><span style="background-color: white;"> (1633).</span></span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis informacion en: <a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Ana_Caro_de_Mall%C3%A9n" target="_blank">GlWikipedia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Ana_Caro_de_Mall%C3%A9n" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://escritores.bne.es/authors/ana-caro-de-mallen-siglo-xvii/" target="_blank">Biblioteca</a>, <a href="https://dbe.rah.es/biografias/17213/ana-caro-de-mallen-y-soto" target="_blank">Biografía</a></span>, <a href="https://www.mcnbiografias.com/app-bio/do/show?key=caro-mallen-de-soto-ana" target="_blank">MCN</a>, <a href="https://www.juntadeandalucia.es/cultura/caletras/autores/ana-caro-mallen" target="_blank">Andalucía</a>, <a href="https://libreando.club/blog/escritoras-en-el-barroco" target="_blank">Barroco</a>, <a href="https://www.meryvarona.es/ana-caro-de-mallen-una-mujer-del-siglo-de-oro/" target="_blank">Varona</a></p><p><br /></p><p><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-4471140489357840872022-12-18T19:04:00.001+01:002024-02-09T21:15:05.414+01:00Creu CASAL i SICART<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #38761d;"><i>"A DOUTORA" </i><span style="font-family: arial;">A </span></span><span style="color: #38761d; font-family: arial;">primeira catedrática en botánica de España</span></h1><span style="font-family: times; font-size: medium;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOhZnCKJCUfkm0oUhEvbREfspsuwblB1k_VMIIRC2rNVTD_VfADHjm4RDK-7S_7ZBECxcFdEA7vLsHYrg2iTZo4lvegGPaR-wOkUPkiIfV3TictGuRctliBsk14nPx6kEBvecQ8e0YDQk0yWKv4Rl-gNqLmxNGzCYKyOlvY9E3CCyNthiwp9WlhJ6Q/s247/creus.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="247" data-original-width="204" height="188" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiOhZnCKJCUfkm0oUhEvbREfspsuwblB1k_VMIIRC2rNVTD_VfADHjm4RDK-7S_7ZBECxcFdEA7vLsHYrg2iTZo4lvegGPaR-wOkUPkiIfV3TictGuRctliBsk14nPx6kEBvecQ8e0YDQk0yWKv4Rl-gNqLmxNGzCYKyOlvY9E3CCyNthiwp9WlhJ6Q/w156-h188/creus.jpeg" width="156" /></a></div></span><p style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><span style="color: #444444;">Chamábanlle así á profesora emérita da Universidade Autónoma de Barcelona, á botánica </span><b><span style="color: #cc0000;">Creu Casas i Sicart</span></b><span style="color: #444444;">, que en 1971 ocupou a cátedra de Botánica da UAB, convertíndose na primeira catedrática desta disciplina en España.</span><br /> <br /><span style="color: #444444;">Foi farmacéutica e logo brióloga, a máis importante do século XX. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><span style="color: #444444;">Naceu en Barcelons en abril de 1913 e faleceu en maio de 2007. Especializouse nas «plantas inferiores», é dicir, os musgos e as hepáticas. O seu pai foi un experto xardiñeiro do que herdou a estima pola natureza e a afición pola Botánica.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEGiqe68xVDcKROPYsLjSIUrY9WmsbwZ6jAESKw23hkHp66kT7HaDwTY8bLPFoEoUUgBfAlnTQCK8SITVx1i7jEF0rgaqRZwgOvbwsACFAo7QB_FSijYmk5_DVhf3PNYWImezxrMYeaaKg1V-uGou3gDFOoQeCbVXAJvlkwxxIgQfw6odJGvKSrVQB/s220/creus%20casas.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="184" data-original-width="220" height="184" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEGiqe68xVDcKROPYsLjSIUrY9WmsbwZ6jAESKw23hkHp66kT7HaDwTY8bLPFoEoUUgBfAlnTQCK8SITVx1i7jEF0rgaqRZwgOvbwsACFAo7QB_FSijYmk5_DVhf3PNYWImezxrMYeaaKg1V-uGou3gDFOoQeCbVXAJvlkwxxIgQfw6odJGvKSrVQB/s1600/creus%20casas.jpeg" width="220" /></a></span><span style="color: #444444; font-family: arial;">En 1951 defendiu a súa tese doutoral dedicada aos <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Bryophyta_sensu_lato">briófitos</a> do Montseny. Elaborou un herbario, o BCB, que conta con máis de 50.000 pliegos de briófitos, principalmente ibéricos.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: arial;"><span style="color: #444444;">Comenzou o seu labor docente e investigadora na UB, pero en 1971 trasladouse a Bellaterra, onde puxo en marcha o Departamento de Botánica. A partir desta época a súa produción científica deu un salto notable. Especialmente destacan as súas aportacións no campo dos briófitos. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;">Trala súa xubilación foi nomeada profesora emérita en 1983, momento a partir do cal se dedicou con maior pasión ao estudo dos briófitos, de tal maneira que en 1989 constituíu a </span><a href="https://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Sociedad_Espa%C3%B1ola_de_Briolog%C3%ADa&action=edit&redlink=1" style="font-family: arial;">Sociedad Española de Briología</a><span style="color: #444444; font-family: arial;">, da que foi a primeira presidenta.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white;">A súa contribución á </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Briolog%C3%ADa" style="background: none rgb(255, 255, 255); text-decoration-line: none;" title="Briología">brioloxía</a><span style="background-color: white;"> resúmese en 216 traballos publicados, especialmente n</span></span><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white;">os campos da taxonomía e a florística. </span></span><span style="color: #444444; font-family: arial;">A abreviatura «Casas» empléase para indicar a Creu Casas Sicart como autoridade na descrición e clasificación científica dos vexetais.</span></p><div><div style="text-align: left;"><div><span style="color: #444444;"><span style="font-family: arial;">M</span>áis información: <a href="https://www.uab.cat/web/sala-de-prensa/detalle-noticia/tve-dedica-un-programa-a-la-destacada-botanica-creu-casas-1345830290069.html?detid=1345842783597" target="_blank">RTVE</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Creu_Casas_Sicart" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/2484138.pdf" target="_blank">Biografía</a>, <a href="https://www.rtve.es/television/20220308/doctora-primera-catedratica-botanica-espana/2085719.shtml" target="_blank">Escarabajo verde</a>, <a href="https://www.researchgate.net/publication/26523647_Dra_Creu_Casas_Sicart_1913-2007" target="_blank">Dra Casas</a>, <a href="https://scbcientifics.iec.cat/es/cientifics/casas-sicart-creu/" target="_blank">Creu</a></span></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div></div></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-68785426308419726652022-12-16T22:03:00.004+01:002022-12-16T22:05:21.274+01:00Dorothy PITMANN HUGUES<h1 style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #45818e; font-family: arial;">PIONEIRA NA PROTECCIÓN DA INFANCIA VULNERABLE E ICONO DO FEMINISMO AFROESTADOUNIDENSE</span></span></h1><p style="text-align: left;"><b><span style="color: #a64d79;"></span></b></p><div class="separator" style="clear: both; font-family: arial; text-align: center;"><b><span style="color: #a64d79;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM5FLKPB4SIbe4LE29bP0L5Ztx7YRVIJwovV2i9LkjublE-B9ne_fCELXH9_TAs9K9gKyYGIHyi6fM3_5dLFQhWs1YptYt97HCUS5iDBZNpl5BDi3O_J68n0d7QTtTdtJOIJYgv5Mepk_Mpg2rN18OiW_-rkkq5qyLSn3g4o5mN-LhFWcdRSFGgcdy/s264/Dorothy%20Pitmann.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="264" data-original-width="191" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiM5FLKPB4SIbe4LE29bP0L5Ztx7YRVIJwovV2i9LkjublE-B9ne_fCELXH9_TAs9K9gKyYGIHyi6fM3_5dLFQhWs1YptYt97HCUS5iDBZNpl5BDi3O_J68n0d7QTtTdtJOIJYgv5Mepk_Mpg2rN18OiW_-rkkq5qyLSn3g4o5mN-LhFWcdRSFGgcdy/w132-h183/Dorothy%20Pitmann.jpeg" width="132" /></a></span></b></div><p style="text-align: left;"><b><span style="color: #a64d79;"><span style="font-family: arial;">Dorothy Pitman Hughes </span></span></b><span style="color: #444444; font-family: arial;">(Georgia-EEUU outubro 1938 - Florida decembro 2022) foi unha feminista afroamericana estadounidense, defensora do benestar infantil, activista, oradora pública, autora e propietaria dunha pequena empresa. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;">O seu verdadeiro nome era <span style="background-color: white;">Dorothy Jean Ridley. Tivo tres fillas: </span>Malmsten, Patrice Quinn e Angela Hughes.</span></p><div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: arial;">O seu primeiro feito activista foi a recaudación de fondos para o Congreso da Igualdade Racial a principios da década de 1960. Involucrouse na loita polos dereitos civís e coñeceu a Martin Luther King e Malcolm X</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;">Organizou unha escola infantil cooperativa multirracial no West Side de Nova Iorke, a West 80th Community Childcare Center.</span></p><table cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="float: right; font-family: arial; margin-left: 1em; text-align: right;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1Ou0E3OeKFkvV3YH3lM6bpSB9oBD7g7-7EbmdfTWmRloejEJ2IQ4lH132P_EPZoo6rNI4dlvA3Tr8S5A8n-9Q92MXZEpNycQaG0Ldn9XMsRtqrEwXJWeRxp0s7fIFDM7kAe9rAzrqD-k1Ze9QUiq4TcdzHL6G_oaIqgGG7dO8ZWrCzZ4VJq8lL-jg/s297/D%20Pitmann.jpeg" style="clear: right; margin-bottom: 1em; margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="170" data-original-width="297" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1Ou0E3OeKFkvV3YH3lM6bpSB9oBD7g7-7EbmdfTWmRloejEJ2IQ4lH132P_EPZoo6rNI4dlvA3Tr8S5A8n-9Q92MXZEpNycQaG0Ldn9XMsRtqrEwXJWeRxp0s7fIFDM7kAe9rAzrqD-k1Ze9QUiq4TcdzHL6G_oaIqgGG7dO8ZWrCzZ4VJq8lL-jg/w271-h155/D%20Pitmann.jpeg" width="271" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Corpo e alma</td></tr></tbody></table><p><span style="font-family: arial;"><b><span style="color: #674ea7;">Gloria Steinem</span></b><span style="color: #444444;">, columnista de New York Magazine, acudiu en 1968 a coñecer ese centro para escribir sobre el e ambas fixéronse amigas e viaxaron por todo o país entre 1</span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.01904px;">969 e1973 dando discursos en universidades, centros comunitarios e outros locais.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #191919; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">Dorothy e Gloria necesitaban un cartaz para as súas convocatorias e o fotógrafo Dan Wynn ofreceulles facerllas de balde</span><span style="background-color: white; color: #191919; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">. Es</span><span style="font-family: arial;"><span style="background-color: white; color: #191919; letter-spacing: -0.01904px;">a foto agora está colgada nas paredes do Museo Nacional do Retrato, no centro de Washington.</span><span style="background-color: white; color: #191919; letter-spacing: -0.01904px;"> </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #191919; letter-spacing: -0.01904px;"><span style="font-family: arial;">Ambas con xerséis de colo alto, Steinem coa sús melena loira e Pitman co seu peiteado afro, posaron desafiantes co puño en alto, o xesto do Black Power.</span></span></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx0SLJ7zsXdm9znLtXWwrPsM5nylghpOUSmOUXT7VXLdRE2-iEJVIbjXzqWTtMJ6-bwhGfhuWI4n9E1VOoUcDExe9Qr0GD5zKyQ1iB70RctjRsCavBrV9nToEODCLT0P5NB4XklTssw49tuvtni8jsOfjrFxqTLWtF7dpe9UMHrnovBHOKpbjzVKBW/s300/D%20Pitmann%202.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="168" data-original-width="300" height="154" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhx0SLJ7zsXdm9znLtXWwrPsM5nylghpOUSmOUXT7VXLdRE2-iEJVIbjXzqWTtMJ6-bwhGfhuWI4n9E1VOoUcDExe9Qr0GD5zKyQ1iB70RctjRsCavBrV9nToEODCLT0P5NB4XklTssw49tuvtni8jsOfjrFxqTLWtF7dpe9UMHrnovBHOKpbjzVKBW/w274-h154/D%20Pitmann%202.jpeg" width="274" /></a></div><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">A foto foi publicada na revista </span><i style="background-color: white; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">Esquire</i><span style="background-color: white; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;"> co pé de foto “Corpo e alma: </span><span style="background-color: white; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">Gloria Steinem e a súa compañeira, Dorothy Pitman Hughes, amuosan o estilo que entusiasmou ao público na súa xira de charlas"</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: arial;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;">A imaxe era intencionadamente provocadora e deseguida se converteu en icónica. </span></span><span style="background-color: white; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">Logo a recrearon algunha outra vez ao longo da súa vida. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;">Pitman Hughes animó a Steinem a cofundar con outras socias a revista </span><i style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;">Ms.,</i><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;"> que comezou como unha edición especial do </span><i style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;">New York Magazine</i><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;"> e pronto se converteu nun referente do movemento feminista. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCZh-q3aKh3kiNxOO0um8TspO_aZRwtySdpcKXklkewcel2rMa2aX_9ATmiN3l83V-P3FajYheSS5bSu3Qnq5W0LaSmV2r2gy_SmFS9VK1zZ4_liNALvk-AEoQO9r722KVulaGHv5rrHY60jgGGQk0WA9Yhxfca2wMH-1L_JdSBNeIA23JEXqfdqgM/s499/Dorothy%20by%20Lovett.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="499" data-original-width="333" height="144" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhCZh-q3aKh3kiNxOO0um8TspO_aZRwtySdpcKXklkewcel2rMa2aX_9ATmiN3l83V-P3FajYheSS5bSu3Qnq5W0LaSmV2r2gy_SmFS9VK1zZ4_liNALvk-AEoQO9r722KVulaGHv5rrHY60jgGGQk0WA9Yhxfca2wMH-1L_JdSBNeIA23JEXqfdqgM/w96-h144/Dorothy%20by%20Lovett.jpg" width="96" /></a></span></div><span style="color: #444444; font-family: arial;">Escribiu varios libros (</span><span style="color: #444444; font-family: arial;">Wake Up and Smell the Dollars! Whose Inner-city is this Anyway! One Woman's Struggle Against Sexism, Classism, Racism, Gentrification, and the Empowerment Zone).</span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.01904px;">Loreta Lovett publicou a súa biografía co título "</span></span><em style="background-color: white; box-sizing: border-box;"><span style="color: #444444; font-family: arial;">With Her Fist Raised", </span></em><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">en 2021 </span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">na que dicía que era multifacéntica, </span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">como se recolle nun artigo da revista </span><i style="color: #444444; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">Ms</i><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial; letter-spacing: -0.01904px;">. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial;">Dorothy Pitman Hughes organizou o primeiro refuxio para mulleres maltratadas na cidade de Nova Iorke e cofundou a Axencia para o Desenvolvemento Infantil desta cidade, pioneira no coidado de nenas e nenos e sinalou que "<i>demasiadas mulleres víanse obrigadas a deixar ás súas fillas e fillos sós na casa mentras traballaban para alimentar ás súas familias</i>".</span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: arial;"> </span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white;">Pitman Hughes tamén cofundou con </span>Gloria Steinem<span style="background-color: white;"> a Women's Action Alliance, un centro de información nacional pioneiro que se especializou na educación infantil multirracial e non sexista, en 1971. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: arial;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDlEqNVbzMZKgzTYQ8k6kzuLWD1RnEMP1YogGFwvpkaktnt-64IxSdoCuyVIXSU7soHK251rljU1ZCflpSejYj03nOrPfIRzcg133da4mfrc0OpdxIYs7rW-z_IePfUxyB2LQQDRvvMPe5sFeP_AdPg0dalLf0dcSSwzlIlGCfCKw9CG2rGnAz6y4K/s360/Dorothy.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="360" data-original-width="360" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgDlEqNVbzMZKgzTYQ8k6kzuLWD1RnEMP1YogGFwvpkaktnt-64IxSdoCuyVIXSU7soHK251rljU1ZCflpSejYj03nOrPfIRzcg133da4mfrc0OpdxIYs7rW-z_IePfUxyB2LQQDRvvMPe5sFeP_AdPg0dalLf0dcSSwzlIlGCfCKw9CG2rGnAz6y4K/s320/Dorothy.jpeg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #444444; font-family: arial;"><span style="background-color: white;"><br /></span></span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white; color: #191919; letter-spacing: -0.01904px;"><span style="font-family: arial;">Máis información en: <a href="https://www.lavanguardia.com/historiayvida/historia-contemporanea/20221216/8646940/pitman-hughes-oveja-negra-feminismo-steinem-igualdad.html" target="_blank">La Vanguardia</a>, <a href="https://elpais.com/sociedad/2022-12-11/muere-dorothy-pitman-hughes-icono-del-feminismo-estadounidense-a-los-84-anos.html" target="_blank">El País</a>, <a href="https://msmagazine.com/2021/09/09/dorothy-pitman-hughes-feminist-gloria-steinem-who-founded-ms-magazine/" target="_blank">Ms - Lovett</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Dorothy_Pitman_Hughes" target="_blank">Wikipedia</a>,<a href="https://la-lista.com/the-guardian/2022/12/12/dorothy-pitman-hughes-la-pionera-feminista-afroamericana-fallece-a-los-84-anos" target="_blank"> La-lista</a>, <a href="https://www.infobae.com/america/eeuu/2022/12/11/murio-la-pionera-feminista-afroamericana-dorothy-pitman-hughes/" target="_blank">Infobae</a></span></span></p><p style="background-color: white; color: #111111; font-family: MajritTxRoman; font-weight: 400; letter-spacing: -0.00625rem; line-height: 1.8125rem; margin: 1.8125rem 0px 0px; text-align: left;"><span style="color: #4d5156; font-family: arial;"><br /></span></p><p style="background-color: white; color: #111111; font-family: MajritTxRoman; font-weight: 400; letter-spacing: -0.00625rem; line-height: 1.8125rem; margin: 1.8125rem 0px 0px; text-align: left;"><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-87762766525880090122022-09-07T21:53:00.004+02:002024-02-09T21:15:36.838+01:00Celia BRAÑAS FERNÁNDEZ<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e;">PIONEIRA DA DIVULGACIÓN CIENTÍFICA FEMININA EN GALIZA</span></h1><div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2wpsQlWTa0J_Jftd509TR0GsEsRwvgih1hdWuf_AaATemHJbvWrlUx6VjwZx5Zm6dGUD76qHdoGFbZzL9le_pjWkAIPnEOfxqFuYieXYfNEe5pE7ZAR_dphOzLudaRgb6R-d0ta8QIuVV6lPBXp53YIGSuLQOXqDkVQlZkIFAO4jGtgA0Mo8wXjkD/s487/BranasFernandezCelia.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="487" data-original-width="392" height="192" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2wpsQlWTa0J_Jftd509TR0GsEsRwvgih1hdWuf_AaATemHJbvWrlUx6VjwZx5Zm6dGUD76qHdoGFbZzL9le_pjWkAIPnEOfxqFuYieXYfNEe5pE7ZAR_dphOzLudaRgb6R-d0ta8QIuVV6lPBXp53YIGSuLQOXqDkVQlZkIFAO4jGtgA0Mo8wXjkD/w155-h192/BranasFernandezCelia.jpeg" width="155" /></a></div><p><span style="color: #444444; font-size: medium;">Celia Clara Daniela Bernardina Brañas Fernández (A Coruña, 20/05/1880-12/06/1948), sobriña de Alfredo Brañas, foi unha científica galega pioneira na incorporación da muller á culturacientífica. </span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Estudou na Escuela Normal de A Coruña, onde obtivo o título de mestra elemental e superior e, despois, cursou o Bacharelato no Instituto local.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 1908 iniciou o seu labor docente na Escola Normal coruñesa e en 1911 aprobou a oposición de profesora numeraria de Ciencias e encargouse da docencia de Física, Química e Historia Natural. Ocupou a dirección da Normal en diversas etapas e xubilouse en 1946.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #cc0000;">Celia Brañas</span></b><span style="color: #444444;"> simbolizou o esforzo das mulleres da súa xeración por ter un papel protagonista na sociedade, e, de forma singular nun terreo no que historicamente a súa presenza fora máis escasa, a cultura científica. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-size: medium;">Até 1910 a entrada da muller na Universidade precisaba de permisos </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">especiais. </span><span style="color: #444444; font-size: medium;">Unha Real Orde do Ministerio de Instrucción Pública y Bellas Artes do 8 de marzo de 1910 </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">eliminou esa norma que obrigaba ás mulleres a pedir permiso á Dirección General de Instrucción Pública para optar á matrícula oficial, orde que se viu complementada con outra do mes de setembro permitindo ás mulleres o exercicio da profesión derivada dos estudos efectuados. Por iso non nos pode sorprender que ata 1913 non houbese mulleres na Facultade de Medicina de Santiago.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;"></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAt7RY-aWB-CdmG7r89qEC9NZzQn-l2HuxSndKlIxQLW9i6asgwGQqkIoVNKJPT6N0XX3UL2zi6Bmbw9Lo8SgtuSaI51rRJ3aywhn5DWO7wNiKz4cyseTpTg4LjbMX5-8MbkdFx1z0nKxKgA0Jp0hlCKM6IMHaM3yZ1xECJ2Rl_djNU5XHoEi19lT7/s308/Celia%20Bran%CC%83as.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="308" data-original-width="300" height="194" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAt7RY-aWB-CdmG7r89qEC9NZzQn-l2HuxSndKlIxQLW9i6asgwGQqkIoVNKJPT6N0XX3UL2zi6Bmbw9Lo8SgtuSaI51rRJ3aywhn5DWO7wNiKz4cyseTpTg4LjbMX5-8MbkdFx1z0nKxKgA0Jp0hlCKM6IMHaM3yZ1xECJ2Rl_djNU5XHoEi19lT7/w189-h194/Celia%20Bran%CC%83as.jpeg" width="189" /></a>A súa visión da ensinanza das Ciencias estivo en consonancia coa proposta educativa dos movementos de renovación pedagóxica da época, a “ensinanza activa”. Celia entendeu que a súa responsabilidade de educadora non se debía restrinxir ao espazo das aulas e desenvolveu un notable labor divulgativo.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">En 1919 participou como poñente no primero congreso de Estudos Galegos no que defendeu o tema da importancia que para a rexión galega tería a creación dunha estación de bioloxía mariña na Coruña. </span><span style="background-color: white; color: #21252e; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;"> N</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">o ano seguinte, 1920, ela mesma solicitou ao Museo Nacional de Ciencias Naturales de Madrid a organización dun curso de Bioloxía Mariña, no que participou, este evento estivo relacionado coa p</span><span style="background-color: white; color: #21252e; font-family: Merriweather, Georgia, Cambria, "Times New Roman", Times, serif; font-size: 16px; letter-spacing: -0.2px; word-spacing: 0.4px;">osterior creación da Estación de esa especialidade en Marín (1932).</span></p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: left;"><div style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A Real Academia Galega de Ciencias (RAGC), coa colaboración da Axencia Galega de Innovación (GAIN) da Xunta de Galicia, convoca o premio de Xornalismo Científico, que dende a sexta edición de 2021 leva o nome de Celia Brañas. </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGnZfVFjS9ENR_gPXKPR9nUZ210H-jIMU0gW4sS0o5RJdFTHaUqLWTp68ejgqLuxdXZGxJlCL51gkxPeGEh2pIBZOruqV3ncIvgFHEfaBKZGrKDYa7KzeK7ih-9MlJGfIXCM3FZrQ5SHW7RSusXYnqiXgxGqaWuICYTOcEK87SvG9NCdMevscPQ96i/s386/CELIA.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="130" data-original-width="386" height="108" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjGnZfVFjS9ENR_gPXKPR9nUZ210H-jIMU0gW4sS0o5RJdFTHaUqLWTp68ejgqLuxdXZGxJlCL51gkxPeGEh2pIBZOruqV3ncIvgFHEfaBKZGrKDYa7KzeK7ih-9MlJGfIXCM3FZrQ5SHW7RSusXYnqiXgxGqaWuICYTOcEK87SvG9NCdMevscPQ96i/s320/CELIA.png" width="320" /></a></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><br /></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">O Premio de Xornalismo Científico “Celia Brañas” trata de estimular e recoñecer as actividades de comunicación da ciencia e da tecnoloxía entre as/os profesionais do xornalismo dos medios de comunicación galegos.</span></div><div style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><br /></span></div></div></span></div><div><p style="text-align: left;">Máis información en: </p><p style="text-align: left;"><a href="http://consellodacultura.gal/album-de-galicia/detalle.php?persoa=22273" target="_blank">Album</a>, <a href="http://consellodacultura.gal/album-de-galicia/detalle.php?persoa=22273" target="_blank">Celia</a>, <a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Celia_Bra%C3%B1as" target="_blank">GlWikipedia</a>, <a href="https://www.gciencia.com/uncategorized/celia-branas-33/" target="_blank">Gciencia</a>, <a href="https://mujeresconciencia.com/2016/02/22/la-labor-precursora-de-celia-branas-fernandez-en-la-incorporacion-de-la-mujer-a-la-cultura-cientifica/" target="_blank">Mujeresconciencia</a>, <a href="https://www.youtube.com/watch?v=jVoHyJunvc8" target="_blank">Youtube</a>, <a href="https://www.laopinioncoruna.es/coruna/2016/04/24/ciencia-congreso-estudios-gallegos-1919-24509438.html" target="_blank">Congreso</a>, <a href="https://acorunhadasmulleres.gal/celia-branas/" target="_blank">ACoruñadasmulleres</a>, <a href="https://11cientificasgalegas.wordpress.com/2018/01/22/celia-branas-fernandez/" target="_blank">PMAR</a>, <a href="https://www.ragc.gal/gl/premio-de-periodismo-gal/" target="_blank">RAGC</a></p><p><span style="color: #0000ee;"><u><br /></u></span><a href="https://www.laopinioncoruna.es/coruna/2016/04/24/ciencia-congreso-estudios-gallegos-1919-24509438.html" target="_blank"></a></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><br /><p></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-76120015048480145102022-08-26T12:39:00.009+02:002024-02-09T21:16:11.760+01:00Anunciación CASADO ATANES <h1 style="text-align: left;"><span style="color: #a64d79;">A "<i>PASIONARIA</i>" GALEGA</span></h1><div><span style="font-family: times;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><br /></span></span></span></div><div><span style="font-family: times;"><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Nada en Cualedro, concello da comarca de Verín (Ourense), en 1887 e finada en Pexeiros (Viana do Bolo) o 21 de agosto de 1936, aos 38 anos, </span><b><span style="color: #cc0000;">Anuncia Casado Atanes</span></b><span style="color: #444444;">, alcumada "</span><b><i><span style="color: #8e7cc3;">A pasionaria de Viana</span></i></b><span style="color: #444444;">", foi unha política galega, oradora e organizadora sindical de moita sona, pola súa defensa do campesiñado.</span></span></span></div><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxdVdEWs71hC2DMZ_Qa7R0WTNFtp_1fcXYlxAfSj65V0AeUsYfQYk_NBfprW_tPsu9tukFMb95tbGiy38s9f9T-tS9FSDq481Hdws83TPiEK8zpaKdoUygVImd009AHem4LSHpadxH6kFmWZRj9PLZRHC1hYkKc9lohB-1GE-q6ZuoIhQAMd8GQwN_/s1920/Anuncia.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1080" data-original-width="1920" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxdVdEWs71hC2DMZ_Qa7R0WTNFtp_1fcXYlxAfSj65V0AeUsYfQYk_NBfprW_tPsu9tukFMb95tbGiy38s9f9T-tS9FSDq481Hdws83TPiEK8zpaKdoUygVImd009AHem4LSHpadxH6kFmWZRj9PLZRHC1hYkKc9lohB-1GE-q6ZuoIhQAMd8GQwN_/s320/Anuncia.jpg" width="320" /></a></span></div><p></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Anuncia foi a responsable do Partido Comunista de España na comarca de Viana. Na Segunda República fixo propaganda entre os traballadores do ferrocarril da liña A Gudiña e Vilar de Barrio. </span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Co golpe de Estado do 18 de xullo de 1936 foi obxecto dunha constante persecución. Detida polos falanxistas de Verín, foi ultraxada, rapada e asasinada no lugar das Revendeitas, no camiño da Gudiña a Viana o 21 de agosto de 1936. A causa da morte foi "fractura e destrucción da masa cerebral". Fóronlle incautados os seus bens.</span></p><p><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">A primeira persoa en citar a Anuncia Casado, despois de </span><b><span style="color: #38761d;">Celia Domínguez</span></b><span style="color: #444444;"> na revista "A nosa bisbarra", na década dos 90, é </span><b><span style="color: #3d85c6;">Dionisio Pereira</span></b><b style="color: #444444;"> </b><span style="color: #444444;">no limiar do libro "A guerrilla antifranquista de Mario de Langullo, o Pinche", en 2000, quen realizou así mesmo a súa entrada na Enciclopedia Galega que editou </span><i style="color: #444444;">Ir indo</i><span style="color: #444444;">, a partir do ano 2000.</span></span></span></p><p><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWbKUHcbIC0AKEh3Jc0W6c6083s6ccKHafOCWy46olHLnsaQu-A99S6fYhrxsvfbFai2i0UWOPNUs6HdRhfTiBO05ewAa7k4wbexvit2RqLl5ZCHX1oW33eXpoLOFImoPk5yaFETEv39BhzTrA4gX9G9mLZgNyKigj4jNiMV3JpW_CxThuk6jUI3ng/s1051/Captura%20de%20pantalla%202022-08-26%20a%20las%2011.55.12.png" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="838" data-original-width="1051" height="274" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhWbKUHcbIC0AKEh3Jc0W6c6083s6ccKHafOCWy46olHLnsaQu-A99S6fYhrxsvfbFai2i0UWOPNUs6HdRhfTiBO05ewAa7k4wbexvit2RqLl5ZCHX1oW33eXpoLOFImoPk5yaFETEv39BhzTrA4gX9G9mLZgNyKigj4jNiMV3JpW_CxThuk6jUI3ng/w343-h274/Captura%20de%20pantalla%202022-08-26%20a%20las%2011.55.12.png" width="343" /></a></span></span></div><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">O crime cometido contra Anuncia Casado respondeu a todas as características da represión sexuada. O profesor da Universidade de Vigo, </span><b><span style="color: #45818e;">Xulio Prada</span></b><span style="color: #444444;">, considera que a “represión sexuada sería o exercicio dunha violencia sobre as mulleres polo mero feito de selo”. Tamén fala de Anuncia no libro "Ourense 1936-39. Alzamento, guerra e represión", en 2004. E volve a citala no traballo "Unha a unha, 71 mulleres vítimas da represión en Galicia", en 2012.</span></span></span><p></p><p></p><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">No proxecto interunivesritario "<i><b>Nomes e voces</b></i>" aparece recollida a súa historia na base de datos de vítimas da represión franquista en Galiza.</span></span><p></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #444444;">Recentemente, </span></span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;">en "NósDiario", </span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;">escribe</span><b style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;"> </b><b style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #e69138;">Lola Varela</span></b><b style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;"> </b><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><span style="color: #444444;"><i>"Anuncia foi unha desas mulleres fortes e destemidas que sufriron dobre represión, por ser antifascistas e por ser mulleres</i>", onde tamén lembra a outras mulleres que tiveron que </span></span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;"><span>soportar padecementos terribles.</span></span></span></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;">Entre elas salientar a:<br /></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #674ea7;">Juana Capdevielle</span><span style="color: #444444;">: </span></b></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;">bibliotecaria e muller do gobernador civil de A Coruña<br /></span></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #a64d79;">María Vázquez</span><span style="color: #444444;">:</span></b><span style="color: #444444;"> de Miño, mestra defensora da renovación pedagóxica e feminista</span><br /></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #674ea7;">Carmen Pesqueira</span><span style="color: #444444;">:</span></b><span style="color: #444444;"> '</span><i style="color: #444444;">A Capirota</i><span style="color: #444444;">', de Marín; </span></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;">costureira e lavandeira<br /></span></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #a64d79;">Rosario Hernández</span><span style="color: #444444;">:</span></b><span style="color: #444444;"> '</span><i style="color: #444444;">A Calesa</i><span style="color: #444444;">', de Vigo; </span></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;">vendedora de xornais<br /></span></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #674ea7;">Carmen Jérez</span><span style="color: #444444;">:</span></b><span style="color: #444444;"> '</span><i style="color: #444444;">A Galega</i><span style="color: #444444;">', compañeira do guerrilleiro berciano Abelardo Macías 'O Lebre'</span><br /></span><span style="background-color: white; letter-spacing: -0.2px;"><b><span style="color: #a64d79;">Pilar Suárez</span><span style="color: #444444;">: </span></b><span style="color: #444444;">de Florderrei (Vilardevós), cuxa vivenda foi rodeada pola Garda Civil en outubro de 1947 por dar acubillo a guerrilleiros.</span></span><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;"> </span></span></div><div style="text-align: left;"><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #444444; letter-spacing: -0.2px;">Outras mulleres con </span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="box-sizing: inherit;"><span style="color: #444444;">destacada participación política e sindical durante a Segunda República</span><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;"> en Galiza son:</span><br /></span></span></span></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #674ea7;">Mercedes do Campo: </span></b><span style="color: #444444;">interveu na III e IV Asamblea do PG -en 1934 e 1935- como representante do Grupo Feminino de Ourense</span><br /></span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #a64d79;">Concepción Alfaya López</span></b><span style="color: #333333;"> e </span><b><span style="color: #674ea7;">Amanda Rodríguez Guerra: </span></b><span style="color: #444444;">candidatas nas eleccións de 1931 (mesmo sen poder votar aínda)</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #674ea7;">Amparo López Jean: </span></b><span style="color: #444444;">secretaria e presidenta da Agrupación Republicana Femenina da Coruña e integrante da Executiva do PG</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #a64d79;">Elvira Bao Maceiras: </span></b><span style="color: #444444;">presidenta tamén da Agrupación Republicana Femenina da Coruña</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #674ea7;">Trinidad Villalón: </span></b><span style="color: #444444;">vogal do Comité Local do Partido Radical-Socialista na Coruña</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #a64d79;"><b>Olivia Calvar Lemos</b></span><span style="color: #333333;"> e </span><b><span style="color: #674ea7;">Dolores Blanco Montes: </span></b></span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;">sindicalistas e </span><span style="background-color: white;">anarquistas</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b style="color: #674ea7;">Consuelo Rabuñal Suárez: </b><span style="color: #444444;">da UGT</span></span></span></div><div style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><b><span style="color: #a64d79; font-family: times; font-size: medium;">Florencia Marzoa Martínez</span></b></span></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span>O 21 de agosto do 2022 a agrupación "<b>Os Torgueiros</b>" organizou unha homenaxe, na Gudiña, </span>onde os historiadores e investigadores <a href="https://www.facebook.com/dionisio.gonzalez.1422409?__cft__[0]=AZURW8s1o-l8lEZHfPpldEVSsIRBhHCk0neclYRxpl_GZa1jEPjTGryFOf_CXeJIz7Zgh7Fgl3twDQbYvS3gG8m_uR88scRDd3Gv53K_y913LtoIzI2Vh-RYkPImcmqOZvH2qOGUIY0Ns17ontL_T-LsZcgy2s-Fhyh4i7khT-W7bataFJrCO8C2o5AeK8KjQbmipiHkBL5_kiAfMKU1o6xw&__tn__=-]K-R">Dionísio Pereira</a>, David Simón e <a href="https://www.facebook.com/lola.varela.5851?__cft__[0]=AZURW8s1o-l8lEZHfPpldEVSsIRBhHCk0neclYRxpl_GZa1jEPjTGryFOf_CXeJIz7Zgh7Fgl3twDQbYvS3gG8m_uR88scRDd3Gv53K_y913LtoIzI2Vh-RYkPImcmqOZvH2qOGUIY0Ns17ontL_T-LsZcgy2s-Fhyh4i7khT-W7bataFJrCO8C2o5AeK8KjQbmipiHkBL5_kiAfMKU1o6xw&__tn__=-]K-R">Lola Varela</a>, presentados polo recoñecido etnógrafo gudiñés <a href="https://www.facebook.com/people/Jos%C3%A9-Rodr%C3%ADguez-Cruz/100008699388738/?__cft__[0]=AZURW8s1o-l8lEZHfPpldEVSsIRBhHCk0neclYRxpl_GZa1jEPjTGryFOf_CXeJIz7Zgh7Fgl3twDQbYvS3gG8m_uR88scRDd3Gv53K_y913LtoIzI2Vh-RYkPImcmqOZvH2qOGUIY0Ns17ontL_T-LsZcgy2s-Fhyh4i7khT-W7bataFJrCO8C2o5AeK8KjQbmipiHkBL5_kiAfMKU1o6xw&__tn__=-]K-R">José Rodríguez Cruz</a>, participaron nunha palestra para lembrar a Anuncia Casado aos 86 anos de ser asasinada. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Máis información en: <a href="https://www.nosdiario.gal/opinion/lola-varela/anuncia-pasionaria-viana/20220817132536150113.html" target="_blank">Lola Varela</a>, <a href="https://www.nosdiario.gal/articulo/memoria/gudina-viana-homenaxean-anuncia-casado/20220807104029149402.html" target="_blank">Homenaxe</a>, <a href="https://www.nosdiario.gal/articulo/memoria/anuncia-casado-simbolo-da-represion-franquista-mulleres/20220819213902150436.html" target="_blank">NósDiario</a>, </span><a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Anunciaci%C3%B3n_Casado_Atanes" target="_blank">GlWikipedia</a>, <a href="https://praza.gal/movementos-sociais/a-pasionaria-galega-torturada-asasinada-e-exhibida-nun-carro-de-bois" target="_blank">Pasionaria</a>, <a href="http://www.nomesevoces.net/gl/persoa/28/anunciacion-casado-atanes-pasionaria/" target="_blank">Nomes e voces</a>, <a href="https://educandoenigualdade.wordpress.com/2022/08/27/homenaxe-a-anuncia-casado/" target="_blank">Igualdade</a>.</span></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-29047230223438292742022-08-20T15:05:00.005+02:002022-08-20T15:09:44.569+02:00Miriam FRIEDMAN MENKIN<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e;">A PRIMEIRA EN FECUNDAR UN ÓVULO HUMANO "<i>IN VITRO"</i></span></h1><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwZGSX51sGwW8Zt1_eAHm9F8Bz8vRUwEQlFKIeJv64RAhOVwvpfJUx1nDjrhoa_drODIHQ6f8J6HVSIXOzTO3pNv7a00TtwcAqXG1hqZMYbAbbi1jvBWoJxzG6pc5IL3ryXtKfBOqR13t1eIqnhxdGBi6URIHcBIvqa_o8sM_d3oLqiD4aiJg39VOL/s366/menkin.jpg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="366" data-original-width="300" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhwZGSX51sGwW8Zt1_eAHm9F8Bz8vRUwEQlFKIeJv64RAhOVwvpfJUx1nDjrhoa_drODIHQ6f8J6HVSIXOzTO3pNv7a00TtwcAqXG1hqZMYbAbbi1jvBWoJxzG6pc5IL3ryXtKfBOqR13t1eIqnhxdGBi6URIHcBIvqa_o8sM_d3oLqiD4aiJg39VOL/w199-h243/menkin.jpg" width="199" /></a></span></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Foi a científica estadounidense de orixe letón </span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b style="color: #a64d79;">Miriam Friedman Menkin</b><span style="color: #444444;"> a primeira persoa en conseguilo. O</span><span style="color: #444444;"> seu traballo contribuiu significativamente ao desenvolvemento das técnicas de fecundación <i>i</i></span><i style="color: #444444;">n vitro</i><span style="color: #444444;">, tal e como se coñecen hoxe en día.</span></span><p></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Naceu o 8 de agosto de 1901 en Riga e faleceu o </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">8 de xuño de 1992 en Boston (</span><span style="background-color: white;">EEUU)</span><span style="background-color: white;">, aos 91 anos </span><span style="background-color: white;">de idade. Estudou Histoloxía e Anatomía comparada na Universidade de Cornell, en Nova York e aos 20 anos de idade graduouse e comezou unha maestría en Xenética na Universidade de Columbia, obtindo o título un ano máis tarde, en 1922.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A partir de entón, Miriam tratou de seguir os pasos do seu pai, que era médico, e tentou inscribirse a un doctorado en varias Facultades de Medicina, pero sen éxito. Nese momento, acceder a este tipo de estudos era extremadamente difícil para unha muller.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtmu8uzu64lImFfkKJDKH19VYhc_-5F4uZt_nJV0_PCskq3zc2NG_26VT8s5fhrC8RfyVJFB5X306laP_5X5ofAW9pOgcfD3aeEdlqSGYwq3pk0CnCqKgpN34VPw2G6pwuLq68S4JeWDmN4sz8mTk5ZoHfc6778_9LuWgswtCd5poXWlH0C7JfUuv-/s768/Icsi-768x576.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="576" data-original-width="768" height="231" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhtmu8uzu64lImFfkKJDKH19VYhc_-5F4uZt_nJV0_PCskq3zc2NG_26VT8s5fhrC8RfyVJFB5X306laP_5X5ofAW9pOgcfD3aeEdlqSGYwq3pk0CnCqKgpN34VPw2G6pwuLq68S4JeWDmN4sz8mTk5ZoHfc6778_9LuWgswtCd5poXWlH0C7JfUuv-/w307-h231/Icsi-768x576.jpeg" width="307" /></a><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"></span></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Axudando ao seu marido, estudante de mediciña, nos seus experimentos, aprendeu algunhas nocións de embrioloxía e bacterioloxía. Pero</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"> Miriam Friedman non deixo de formarse e investigar pola súa conta, e en 1930 conseguiu retomar a súa carreira científica e obtivo un posto como investigadora na </span><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">Facultade de Medicina de Harvard</span><span style="background-color: white;">, que mantivo ata 1935. Despois, comenzou traballar alí co biólogo </span><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">Gregory Pincus onde se </span></span><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">dedicaba a preparar solucións para propiciar a ovulación en coellos. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">Pouco despois de quedarse sen emprego, Miriam solicitou un posto como investigadora no laboratorio de <span style="box-sizing: border-box; font-weight: bolder;">John Rock</span>, no </span><i style="background-color: white; box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;">Free Hospital for Women</span></i><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;"> de Boston. </span></span><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"> Tratou de fecundar óvulos <i>in vitro</i> en diversas ocasións, ata que en 1944, por un despiste, observou por primeira vez como o óvulo foi fecundado por un espermatozoide comezando a división celular. </span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">Tralo seu primer éxito, Friedman conseguiu repetir a fecundación </span><i style="background-color: white; box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;">in vitro</span></i><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;"> en tres ocasións máis e logrou documentalo con fotografías, pero ningún dos óvulos fecundados lograba sobrevivir máis aló das primeiras divisións celulares. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #444444;">Maltratada polo seu marido tivo que separarse e coidar soa da súa prole polo que non puido pagar as taxas do seu título de médica nin adicarse nunca máis á investigación da fertilización <i>in vitro </i>a tempo completo<i>.</i></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">Pese a que chegou a estar nominada xunto a Rock para recibir o Premio Nobel de Fisioloxía e Medicina en 1951, como recoñecemento aos seus importantes traballos en reproducción </span><i style="background-color: white; box-sizing: border-box;"><span style="box-sizing: border-box;">in vitro</span></i><span style="background-color: white; box-sizing: border-box;">, o seu nome xa non volveu a mencionarse en demasiadas ocasións. </span></span></p><div style="text-align: left;"><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: <a href="https://www.bbc.com/mundo/vert-fut-51092602?_ga=2.71560915.1781583051.1660999338-158890111.1602938749" target="_blank">BBC</a>, <a href="https://genotipia.com/figuras-de-la-genetica-miriam-friedman-menkin/" target="_blank">Genotipia</a>, <a href="https://mujeresconciencia.com/2022/06/16/miriam-friedman-menkin-o-el-comienzo-de-una-nueva-era-reproductiva/" target="_blank">MujeresconCiencia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Miriam_Menkin" target="_blank">Wikipedia</a><br /><span style="background-color: white;"><br /></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><br /></span></span></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-49402289885285873102022-08-09T10:17:00.022+02:002024-02-09T21:16:49.361+01:00Luisa de MEDRANO<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #674ea7;">PROFESORA NA UNIVERSIDADE DE SALAMANCA E A PRIMEIRA CATEDRÁTICA</span></h1><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxAyVNcS-vYctCHv6jHTwRNeoEqyaAy3-cL9Dc0aAawbINIMxNyl1YOxkfpqYD2B9M9J9sHKzZnhjOEvdJ_JADXUM9ftKp5GDKZTF-SQNaXlOWuotzNWj4mP5KThKPIMjb8gmAkwovLXf4oRiK1Syz6TMNM5glaUxd5tsYLj7XIhiR3YvtRg8JCRdG/s283/Luisa%20de%20Medrano.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="283" data-original-width="178" height="298" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxAyVNcS-vYctCHv6jHTwRNeoEqyaAy3-cL9Dc0aAawbINIMxNyl1YOxkfpqYD2B9M9J9sHKzZnhjOEvdJ_JADXUM9ftKp5GDKZTF-SQNaXlOWuotzNWj4mP5KThKPIMjb8gmAkwovLXf4oRiK1Syz6TMNM5glaUxd5tsYLj7XIhiR3YvtRg8JCRdG/w187-h298/Luisa%20de%20Medrano.jpeg" width="187" /></a></span><span style="font-family: times; font-size: medium;">O 9 de agosto de 1484 naceu en Atienza (Guadalajara, antes Soria) Luisa de Medrano Bravo de Lagunas Cienfuegos, chamada </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">as veces erróneamente Lucía de Medrano. Morreu tamén alí, en Atienza, no 1527.</span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #cc0000;">Luisa de Medrano</span></b><span style="color: #444444;"> foi unha erudita, poetisa e pensadora española, filla de Diego López de Medrano e Magdalena Bravo de Lagunas. Ensinou latín na Universidade de Salamanca, substituíndo a Antonio de Nebrija en 1508. Escribiu poemas e filosofía, aínda que o seu traballo perdeuse.</span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444; font-family: times;">Foi contemporánea de Beatriz Galindo "La Latina", pertence ao grupo de mulleres renacentistas famosas polos seus co</span></span><span style="background-color: white; color: #444444; font-family: times;">ñecementos e ás que os seus contemporáneos denominaron <i>puellae doctae</i>. <br /></span></span></p><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Puido desenvolver esta actividad cultural da que as mulleres daquela época estaban excluidas en Europa, debido a que estaba amparada pola raína </span><span style="background: none rgb(255, 255, 255);">Isabel I de Castilla</span><span style="background-color: white;">. A súa obra e toda mención da súa existencia parece haber sido mandada eliminar polo rei </span>Carlos I<span style="background-color: white;">, e só subsistiron tres </span>fontes primarias<span style="background-color: white;"> que fan mención a ela.</span></span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">A primeira é un apunte </span></span><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">en 1513, </span><span style="color: #444444; font-family: times;"><span style="background-color: white;">no rexistro de crónicas "</span><i style="background-color: white;">Cronicón"</i><span style="background-color: white;"> de </span>Pedro de Torres<span style="background-color: white;">, canónigo de Sigüenza, </span></span><span style="color: #444444; font-family: times;">catedrático y posterior Rector de la Universidad de Salamanca, </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">quen a menciona en 1508 impartindo a cátedra de Cánones. Anótase alí</span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">: <i>o día 16 de novembro de 1508 le a filla de Medrano na Cátedra de Cánones </i>(A.D. 1508 die 16 Novembris hora tertia legit filia Medrano in Catedra Canonum)</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">A segunda fonte é unha longa e eloxiosa carta publicada </span><i style="background-color: white;">Opus Epistolarum</i><span style="background-color: white;"> polo erudito italiano </span>Lucio Marineo Sículo<span style="background-color: white;"> (profesor en Salamanca durante doce anos), que a coñeceu na universidade e deixou escrita en 1514 unha mostra da súa admiración pola sabiduría desta muller, a quen consciente o inconscientemente cambioulle o nome por Lucía.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">O terceiro documento orixinal que fala de Lucía de Medrano é do mesmo Lucio Marineo Sículo. Trátase dunha mención en <i>De Rebus Hispaniae Memorabilibus,</i> tamén publicada en castelán como <i>De las cosas memorables de España. </i></span></span></p><p></p><p style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUVU9n-Zd7mdpSww3UfEsrZhTD72gn2L_KrhpyTb5QqC5EvUrWBVDvQU2ckwQeJiZNAOE7JCWGFWmhE8lhmuVJ-tFVRu_hovTr_pH9n5BzXbpP8l5_J98CXXtPiNUTx66r-uIB7G_6FutRlm7eiDoYT1Fam4x87IX3zH6VO_f_Km4B4u53uTjVqCR3/s1654/Posible_retrato_de_Luisa_de_Medrano_como_Sibila_Samia._Del_conjunto__Profetas_y_Sibilas__de_Juan_Soreda,_c.1530._Museo_de_san_Gil._Atienza.jpg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="1654" data-original-width="709" height="307" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUVU9n-Zd7mdpSww3UfEsrZhTD72gn2L_KrhpyTb5QqC5EvUrWBVDvQU2ckwQeJiZNAOE7JCWGFWmhE8lhmuVJ-tFVRu_hovTr_pH9n5BzXbpP8l5_J98CXXtPiNUTx66r-uIB7G_6FutRlm7eiDoYT1Fam4x87IX3zH6VO_f_Km4B4u53uTjVqCR3/w131-h307/Posible_retrato_de_Luisa_de_Medrano_como_Sibila_Samia._Del_conjunto__Profetas_y_Sibilas__de_Juan_Soreda,_c.1530._Museo_de_san_Gil._Atienza.jpg" width="131" /></a><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><span style="color: #444444;">Segundo Jacinto Chicharro, Luisa de Medrano estaría retratada como </span><b><i><span style="color: #a64d79;">Sibila Samia</span></i></b><span style="color: #444444;"> nunha das catro tablas de profetas e sibilas da igrexa da Trinidade de Atienza atribuidas a </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Juan_Soreda" style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: none; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: #444444; text-decoration-line: none;" title="Juan Soreda">Juan Soreda</a><span style="color: #444444;">, conservadas no museo de San Xil da mesma localidade.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"></span></span></p><p style="background-color: white; margin: 0.5em 0px; text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">En 1935 a alemana </span><b><span style="color: #45818e;">Thérèse Oettel</span></b><span style="color: #444444;"> publicou </span><i style="color: #444444;">Unha catedrática no século de Isabel a Católica: Lucía de Medrano</i><span style="color: #444444;">, obra que aínda segue sendo de referencia. </span></span></p><p style="background-color: white; margin: 0.5em 0px;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 2015 creouse o Premio Internacional de Castela-A Mancha á Igualdade de Xénero «Luisa de Medrano», otorgado a <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Soledad_Cazorla" style="background: none; text-decoration-line: none;" title="Soledad Cazorla">Soledad Cazorla</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Marcela_Lagarde" style="background: none; text-decoration-line: none;" title="Marcela Lagarde">Marcela Lagarde</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Miguel_Lorente_Acosta" style="background: none; text-decoration-line: none;" title="Miguel Lorente Acosta">Miguel Lorente</a>, <a class="mw-redirect" href="https://es.wikipedia.org/wiki/Amelia_Valc%C3%A1rcel_y_Bernaldo_de_Quir%C3%B3s" style="background: none; text-decoration-line: none;" title="Amelia Valcárcel y Bernaldo de Quirós">Amelia Valcárcel e Bernaldo de Quirós</a> e, en 2020, a <a class="mw-redirect" href="https://es.wikipedia.org/wiki/Carlota_Bustelo_Garc%C3%ADa_del_Real" style="background: none; text-decoration-line: none;" title="Carlota Bustelo García del Real">Carlota Bustelo García del Real</a>.<sup class="reference separada" id="cite_ref-14" style="line-height: 1em; margin-right: 0.6ch; unicode-bidi: isolate; white-space: nowrap;"><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Luisa_de_Medrano#cite_note-14" style="background: none; text-decoration-line: none;">14</a></sup></span></p><p style="background-color: white; margin: 0.5em 0px;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">En 2018 a editorial Espasa publicou a novela de ficción histórica </span><i style="color: #444444;">La catedrática</i><span style="color: #444444;">, obra de </span><b><span style="color: #b45f06;">María López Villarquide</span></b><span style="color: #444444;">, que recrea a súa biografía a través dos puntos de vista de diferentes personaxes contemporáneos a Luisa de Medrano. A novela foi traducida ao chinés e publicada en 2022.</span></span></p><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDmVIfLdlNPbzXV0Bxp-LcI8-EgAdhiDnsyP4UsvYYF6_fSJWXh0X_1FRQWxi7B4JzwuhObxSj2ciLv2yApw2NwUIPUPfsOi6T7Xk99YhetZiEw5KLvlP5PY5NOmpvQjePIHVhDwORoaxsWOPmVsgt5p4pPOkDd0z-XFybnprnB-XA9LPy1qJzXQAT/s544/Doodle%20Luisa%20de%20Medrano.png" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="231" data-original-width="544" height="136" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiDmVIfLdlNPbzXV0Bxp-LcI8-EgAdhiDnsyP4UsvYYF6_fSJWXh0X_1FRQWxi7B4JzwuhObxSj2ciLv2yApw2NwUIPUPfsOi6T7Xk99YhetZiEw5KLvlP5PY5NOmpvQjePIHVhDwORoaxsWOPmVsgt5p4pPOkDd0z-XFybnprnB-XA9LPy1qJzXQAT/s320/Doodle%20Luisa%20de%20Medrano.png" width="320" /></a></div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Máis información en: <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Luisa_de_Medrano" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://villafrancadeloscaballeros.es/index.php?option=com_content&view=article&id=1044:abril-2016-luisa-de-medrano-atienza,-1484-1527&catid=64&Itemid=702" target="_blank">Medrano</a>, <a href="http://tiflohomero.blogspot.com/2013/04/luisa-de-medrano-la-primera-mujer.html" target="_blank">Lucía</a>, <a href="https://academiaplay.es/catedratica-luisa-medrano/" target="_blank">Academia</a>,<a href="http://emocionesbasicas.com/2021/02/18/resumen-de-la-catedratica-de-maria-lopez-villarquide/" target="_blank"> La Catedrática</a>, <a href="https://www.marca.com/tiramillas/actualidad/2022/08/09/62f2552e22601d69708b45f2.html" target="_blank">Doodle</a>, <a href="https://www.lapajareramagazine.com/luisa-de-medrano" target="_blank">La Pajarera</a>,<a href="https://www.lavanguardia.com/tecnologia/20220809/8457225/google-homenajea-luisa-medrano-primera-mujer-catedratica-carlos-v-quiso-borrar-mapa-pmv.html" target="_blank"> La Vanguardia</a>, <a href="http://www.heroinas.net/2020/01/luisa-de-medrano-poeta-y-pensadora.html?m=1" target="_blank">Heroínas</a></span></span><p></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"> </p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-36751123699077118482022-08-06T21:46:00.002+02:002022-08-06T21:46:30.297+02:00CINISCA de Esparta<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #a64d79;">PRIMEIRA GAÑADORA DOS XOGOS OLÍMPICOS</span></h1><p style="text-align: left;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-xASForSlsUsK0a_kePBEkrHAyB64x0LgCLaRRBENHWs8GhIqDxBRC-LydFeGbb5Q1IpHbuGimOwOItHAKpDjNvDRNc8Imvp9t2ZTNWMDPtMGDoqNp1oGqxJTb3u_nIZhgqXfbPiNfNd3kJAeXu-bAMQuwrRefYlBQZuQ4_yZjmTYGy87ifN8g-mF/s564/Cynisca_by_Sophie_de_Renneville.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="564" data-original-width="386" height="271" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-xASForSlsUsK0a_kePBEkrHAyB64x0LgCLaRRBENHWs8GhIqDxBRC-LydFeGbb5Q1IpHbuGimOwOItHAKpDjNvDRNc8Imvp9t2ZTNWMDPtMGDoqNp1oGqxJTb3u_nIZhgqXfbPiNfNd3kJAeXu-bAMQuwrRefYlBQZuQ4_yZjmTYGy87ifN8g-mF/w185-h271/Cynisca_by_Sophie_de_Renneville.jpeg" width="185" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Cynisca ou Kyniska era unha rica princesa espartana. É famosa por ser a primeira muller en gañar nos Xogos Olímpicos, competindo no deporte das carreiras de carros. Cynisca entrou por primeira vez nos Xogos Olímpicos no 396 aC, onde gañou o primeiro premio competindo cun equipo de cabalos que ela mesma adestrara. E </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">novamente no 392 aC.</span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Naceu arredor do ano 440 aC, era filla do rei Arquídamo II e da raíña</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"> Eupoleia,</span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #222222; font-family: rubik-light, sans-serif; font-size: 18px;"> </span>e irmá de Axesilao, que tamén foi rei á morte do seu pai, en Esparta, cidade onde se valoraba a función da muller para parir cidadáns sáns. Foi criada como unha atleta, segundo a usanza espartana, sabía ler e escribir e tiña nocións matemáticas para poder administrar as súas propiedades. Non se sabe nada máis dela ata que se converteu na primeira muller do mundo antigo en participar e gañar nas Olimpíadas…</span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Entre os diferentes deportes que se practicaban na antiga Grecia, era moi popular a carreira de cuádrigas, carros lixeiros tirados por catro cabalos e conducidos por un home chamado auriga.</span></p><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">As mulleres non tiñan permitido participar como aurigas, pero si como propietarias de cabalos. Nestas probas, o vencedor non era o auriga senón o propietario, polo que unha muller con bos recursos económicos, que fora dona dunha cuadra e cuxos cabalos gañaran a competición podía ver o seu nome inscrito na lista de gañadores. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A maioría das mulleres do antigo mundo grego mantíñanse ailladas e tiñan prohibido aprender calquer tipo de deporte, a montar a cabalo ou a cazar, mais as mulleres espartanas eran en cambio educadas dende a súa infancia para sobresaír nestas cousas e para desdeñar as tarefas do fogar.</span></p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWj_I5HRylYsulbK7HtfTVEEtkqzufjk9NsO0Z8AZsJmRDGWrGHpTafBajkM5biCha5GS3RT8v7w0E0ujTAcXTbHw6Gx2sni2IrkEJeEnFb3GoL63XRorb0rDJnEXOCIne1nvzQT2Gqr-bpWHRwhIQh1Dq1-eNu48567nnu_zqowmSqws7_Qjc1_Ns/s717/CINISKA.jpeg" style="clear: left; display: inline !important; float: left; font-family: times; font-size: large; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="471" data-original-width="717" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjWj_I5HRylYsulbK7HtfTVEEtkqzufjk9NsO0Z8AZsJmRDGWrGHpTafBajkM5biCha5GS3RT8v7w0E0ujTAcXTbHw6Gx2sni2IrkEJeEnFb3GoL63XRorb0rDJnEXOCIne1nvzQT2Gqr-bpWHRwhIQh1Dq1-eNu48567nnu_zqowmSqws7_Qjc1_Ns/w260-h171/CINISKA.jpeg" width="260" /></a></p><p><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;">A historia de Cinisca d</span><span style="color: #444444;">e Esparta coñecese grazas a que como premio, fíxose dela </span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">unha estatua de bronce no </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: large;">santuario do </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Templo de Zeus en Olimpia, </span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">cunha inscripción na cal declara que foi a única muller que gañou a coroa de flores nas carreiras de carros dos Xogos Olímpicos.</span></p><div><div style="text-align: center;"><i><span style="color: #444444;">Reis de Esparta son o meu pai e meu irmán.</span></i></div><span style="color: #444444;"><i><div style="text-align: center;"><i>Cinisca, vencedora cun carro de veloces corceis,</i></div></i><i><div style="text-align: center;"><i>erixo esta estatua. E me declaro como a única muller</i></div></i><i><div style="text-align: center;"><i>de toda Grecia que gañou esta coroa.</i></div></i></span><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Outras mulleres que tamén venceron nesta proba foron</span> <b><span style="color: #b45f06;">Eurileónide de Esparta</span></b><span style="color: #444444;">, no ano 368 aC, </span><b><span style="color: #38761d;">Belistica de Macedonia</span></b><span style="color: #444444;">, en 268 e 264 aC, e as irmás</span> <b><span style="color: #45818e;">Timareta e Teódota de Élide</span></b> <span style="color: #444444;">no 84 aC, entre outras.</span></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"> E a familia real de Exipto, os ptolomeos, tendría varias campeonas na súa descendencia, como </span><b><span style="color: #8e7cc3;">Berenice I,</span></b> <b><span style="color: #c27ba0;">Arsínoe</span></b><span style="color: #444444;">, a súa filla, e a súa neta </span><b><span style="color: #6fa8dc;">Berenice Sira</span></b><span style="color: #444444;">.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Máis información en: </span><a href="https://www.cinconoticias.com/cinisca-primera-mujer-campeona-historia/" style="font-family: times; font-size: large;" target="_blank">Ciniska</a>, <a href="https://www.ancient-origins.es/historia-tradiciones-antiguas/cinisca-esparta-juegos-olimpicos-006992" target="_blank">Esparta</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Cinisca" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://olympics.com/es/series-originales/episodio/como-cinisca-de-esparta-se-convirtio-en-la-primera-mujer-que-gano-en-los-juegos" target="_blank">Vídeo</a>, <a href="https://www.ancient-origins.es/historia-tradiciones-antiguas/cinisca-esparta-juegos-olimpicos-006992" target="_blank">Origins</a></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p style="text-align: left;"><br /></p><p></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-15042474217190332782022-07-30T20:24:00.000+02:002022-07-30T20:24:59.961+02:00Ruth Matilda ANDERSON<p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinOPAlfmZTUPh9K_0p-EqSKUNyBsSfYBSVhHccUE9LR7V1JeyF-r0Dt1VSxN1Cq8UeTJosrnTZgiLubCnbpB_iD00yZ1XltL_8b60wanwOP89cYhGfD10eeLss6DNCz5S25PTDdrh0GbVFFU2xqSTvnBYpjyqDg0Ha7EoJqg2vG4rIIXpFmfiZqHnB/s1600/Ruth.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="1600" data-original-width="1064" height="239" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEinOPAlfmZTUPh9K_0p-EqSKUNyBsSfYBSVhHccUE9LR7V1JeyF-r0Dt1VSxN1Cq8UeTJosrnTZgiLubCnbpB_iD00yZ1XltL_8b60wanwOP89cYhGfD10eeLss6DNCz5S25PTDdrh0GbVFFU2xqSTvnBYpjyqDg0Ha7EoJqg2vG4rIIXpFmfiZqHnB/w159-h239/Ruth.jpeg" width="159" /></a></div><h1 style="text-align: left;"><span style="color: #76a5af;">A FOTÓGRAFA DA GALIZA</span></h1><div><p style="text-align: left;"><span style="background-color: white;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><span style="color: #c27ba0;">Ruth Matilda Anderson</span></b><span style="color: #444444;">, nada en Cottonwood State Farm, dentro do concello de Cottonwood, o 8 de setembro de 1893 e finada en Nova York o 20 de maio de 1983, foi unha fotógrafa estadounidense. Fixo cinco viaxes por España entre 1923 e 1930, tomando máis de dez mil instantáneas.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">A pesar de ser unha figura de gran relevancia polo seu labor como divulgadora da literatura galega fóra das nosas fronteiras, Ruth Matilda Anderson permaneceu máis de 80 anos no silencio como tradutora de obras galegas ao inglés, sendo unicamente recoñecida polas súas fotografías sobre o corazón de Galicia. O motivo polo cal ata o momento non se reivindicara este traballo da autora estadounidense segue sendo unha gran incógnita.</span></p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3toJWxZnBUJtjePKq1O9VEdTUETuuVr7OXqHbepgOBqYXhFURlo2NrBppxOj5_oG-PiHH-qD30IuxwhqsLkktTOFpaRpIvaBVEQv2JQxBqXEZvsvX4g0H9J1rtQBiCnPNqUZ0vGeHpBky_Xdl4xW9cHrrWRkzYzXcueeFq9j3oaCWTyT0QHs1EDTU/s533/ruth-matilda-533x261.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><br /></a><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Porén, recentemente a investigadora </span><span style="color: #8e7cc3; font-family: times; font-size: medium;"><b>Alba Rodríguez Saavedra</b></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">, do Grupo de Investigación Tradución e Paratradución da Universidade de Vigo (<a href="https://bidi.uvigo.gal/es/grupo/traduccion-paratraduccion">UVigo</a>), publicou a continuación da súa investigación sobre a figura de Ruth Matilda como tradutora dos textos de Rosalía de Castro e a súa importancia para Galicia. Dende unha óptica feminista e seguindo a documentación estudada, a investigadora analizou as causas principais que puideron motivar a marxinación de Anderson como tradutora e do seu libro durante tantos anos.</span></p><p><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbltcIW1Fs9OpcF49D3Wnj2P8RNhve2YZhDFO7adiH2iM3pbCGHZ5cqdlgEY2qT4D-U5pQNBcmnpyPyh93cM8iBB5_6OXtZQSO4V80SN-8iRFs40Bthcp_9YlHzx9P34usU5y-q-msuQjq4nBuGJw7M1MmpYxJfTiExaN1aAO9fAVndijECYSUIjvj/s1200/Ruth_Maestra.jpeg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="750" data-original-width="1200" height="164" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjbltcIW1Fs9OpcF49D3Wnj2P8RNhve2YZhDFO7adiH2iM3pbCGHZ5cqdlgEY2qT4D-U5pQNBcmnpyPyh93cM8iBB5_6OXtZQSO4V80SN-8iRFs40Bthcp_9YlHzx9P34usU5y-q-msuQjq4nBuGJw7M1MmpYxJfTiExaN1aAO9fAVndijECYSUIjvj/w262-h164/Ruth_Maestra.jpeg" width="262" /></a></p><p></p></div><div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Por outro lado, a tradutora estuda a relevancia que tiñan as figuras de Rosalía de Castro e Emilia Pardo Bazán para a autora estadounidense, descritas nos seus textos como dúas escritoras galegas de referencia e fundamentais para ilustrar o panorama que durante dous anos estudou en profundidade. </span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Para Ruth Matilda non só destacaban pola súa mestría na escrita, senón porque nas súas obras se recolle precisamente ese carácter de Galicia que non aparece rexistrado noutros lugares. Deste modo, no seu libro hai pinceladas de ambas mulleres. </span></p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3toJWxZnBUJtjePKq1O9VEdTUETuuVr7OXqHbepgOBqYXhFURlo2NrBppxOj5_oG-PiHH-qD30IuxwhqsLkktTOFpaRpIvaBVEQv2JQxBqXEZvsvX4g0H9J1rtQBiCnPNqUZ0vGeHpBky_Xdl4xW9cHrrWRkzYzXcueeFq9j3oaCWTyT0QHs1EDTU/s533/ruth-matilda-533x261.jpeg" imageanchor="1" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="261" data-original-width="533" height="194" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh3toJWxZnBUJtjePKq1O9VEdTUETuuVr7OXqHbepgOBqYXhFURlo2NrBppxOj5_oG-PiHH-qD30IuxwhqsLkktTOFpaRpIvaBVEQv2JQxBqXEZvsvX4g0H9J1rtQBiCnPNqUZ0vGeHpBky_Xdl4xW9cHrrWRkzYzXcueeFq9j3oaCWTyT0QHs1EDTU/w393-h194/ruth-matilda-533x261.jpeg" width="393" /></a></span></span><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Na súa primeira viaxe por Galicia tomou unhas 5.000 fotografías, moitas das cales aínda permanecen sen positivar, e mercou outras 2.800 a fotógrafos locais. Na segunda viaxe tomou unhas 2.800 fotos. As imaxes adoitan recoller o ámbito rural e os oficios tradicionais. Estivo acompañada polo seu pai, que foi escribindo un diario. Ían cun coche Ford de alugueiro cun chofer francés. Nas fondas onde se hospedaban improvisaban un cuarto escuro para ir revelando algunhas fotos. Na súa estancia na Coruña tomou leccións de lingua castelá e interesouse pola historia de Galicia, lendo a Manuel Murguía, e pola literatura galega, lendo a Rosalía de Castro.</span></p><p style="text-align: left;">Máis información en:</p><p><a href="https://www.gciencia.com/fotonautas/ruth-matilda-anderson-fotos/" target="_blank">30Fotos</a>, <a href="https://www.gciencia.com/retro/por-que-ficaron-esquecidas-traducions-ruth-matilda-anderson/" target="_blank">GCiencia</a>, <a href="http://www.heroinas.net/2019/02/ruth-matilda-anderson-fotografa.html" target="_blank">Heroínas</a>, <a href="https://gl.wikipedia.org/wiki/Ruth_Matilda_Anderson" target="_blank">GlWikipedia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Ruth_Matilda_Anderson" target="_blank">Wikipedia</a>, <a href="https://www.elespanol.com/quincemil/articulos/cultura/ruth-matilda-anderson-la-fotografa-que-mostro-galicia-al-mundo" target="_blank">Quincemil</a>, <a href="https://cronicaglobal.elespanol.com/letraglobal/artes/fotografia/fotografia-emocion-mirada-ruth-matilda-anderson_223095_102.html" target="_blank">Crónica</a><a href="https://www.gciencia.com/fotonautas/ruth-matilda-anderson-fotos/" target="_blank"></a></p><p><br /></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-39704097194004173952022-07-13T18:21:00.000+02:002022-07-30T18:21:53.702+02:00Maryna VIAZOVSKA<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #45818e;">A "<b><i>FILLA</i></b>" DE EUCLIDES</span></h1><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif6pv74WiTotjqGqLEI5Xit4EfRQGJ5pOzbHcMMiTZ3XYQRw3bC7R9ZNvUvSscAX-HrrI2IIIdDrQ6AL6bm2R10oDnKZIRyVN_qZXj5PS5oHxcRumRzys-a30E-2d-YBrpGuA9Z1DRN2URdZGH_tIXyFq8hX8JMjHDAJsmBdk2BUb_SJeJuLftJ1hm/s336/Viazovska_3.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em;"><img border="0" data-original-height="326" data-original-width="336" height="183" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEif6pv74WiTotjqGqLEI5Xit4EfRQGJ5pOzbHcMMiTZ3XYQRw3bC7R9ZNvUvSscAX-HrrI2IIIdDrQ6AL6bm2R10oDnKZIRyVN_qZXj5PS5oHxcRumRzys-a30E-2d-YBrpGuA9Z1DRN2URdZGH_tIXyFq8hX8JMjHDAJsmBdk2BUb_SJeJuLftJ1hm/w190-h183/Viazovska_3.jpeg" width="190" /></a></div><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span><span style="color: #cc0000; font-weight: bold;">Maryna Viazovska</span><span style="color: #444444;">,</span><span style="color: #444444;"> </span></span><span style="color: #444444;"><span>profesora da</span><span> </span><span><span style="background-color: #fdfdfd;">Escola Politécnica Federal de Lausanne (EPFL), en Suiza, </span></span><span>ven de gañar a "<b><i>Medalla Fields</i></b>", considerada como o Nobel de matemáticas, sendo distinguida, nunha ceremonia celebrada en Helsinki (Finlandia) o 5 de xullo de 2022</span></span></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">, no Congreso Internacional de Matemáticos.</span></p><p></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Trátase da segunda muller na que recae este galardón nos 86 anos de historia deste premio, despois de que a matemática iraní </span><b><span style="color: #f6b26b;">Maryam Mirzakhani </span></b><span style="color: #444444;">o recibira en 2014.</span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Viazovska, nada o 2 de decembro de1984 na capital ucraniana de Kyiv, estudou matemáticas e comentaba que algo que lle gusta de esa ciencia é que é posible determinar onde está "a verdade", distinguir o incorrecto do correcto. </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: #fdfdfd;">O matemático grego Euclides é un dos heroes de Viazovska, que dice admirar as figuras extraordinarias que foron capaces de "cambiar as matemáticas o a forma en que se pensa sobre elas".</span></span></span></p><div><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijXcaJXDy_WuZGDOlzxHxq5axztRyihLljpa9zlfghvS4c2-1WR39gOUFR5CeNdcdMOo-iHOA-v9JvHdTcCJiFwE0Zl5ZC2EC1C5Rfwcva2hNhLJ9XYuC3SW0rTszoxMKnlKvzEk9Uxv3Oy1g95vcXmJh-PtnmLD5n_3v0RfmCGG4uXHvsGZVrRZQO/s359/naranjas.jpeg" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="140" data-original-width="359" height="102" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEijXcaJXDy_WuZGDOlzxHxq5axztRyihLljpa9zlfghvS4c2-1WR39gOUFR5CeNdcdMOo-iHOA-v9JvHdTcCJiFwE0Zl5ZC2EC1C5Rfwcva2hNhLJ9XYuC3SW0rTszoxMKnlKvzEk9Uxv3Oy1g95vcXmJh-PtnmLD5n_3v0RfmCGG4uXHvsGZVrRZQO/w264-h102/naranjas.jpeg" width="264" /></a></span><p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Experta en teoría de números, traballa en problemas de optimización xeométrica, como o empaquetamento de esferas. En 2016, resolveu dous casos do famoso problema xeométrico que propuxera, no século XVII, en 1611, o científico alemán Johannes Kepler. Demostrou cal é a mellor maneira de almacenar esferas de igual tamaño en oito dimensións para optimizar ao máximo o espazo.</span><br /><br /><span style="font-size: medium;"><span><span style="color: #444444; font-family: times;"><span style="background-color: #fdfdfd;">Co obxectivo de honrar ás mulleres que conseguiron logros sobresaíntes en matemáticas, o </span></span></span></span><span style="font-size: medium;"><span style="color: #444444; font-family: times;"> </span><span style="color: #444444; font-family: times;">departamento de matemáticas</span><span style="color: #444444; font-family: times;"> do </span><span style="color: #444444; font-family: times;">Instituto Federal Suizo de Tecnoloxía </span><span style="color: #444444; font-family: times;">ou ETH,</span><span style="color: #444444; font-family: times;"> ofreceu a primeira das "Conferencias Alice Roth", que se crearon en honor a esta gran matemática suiza. Tamén </span><span style="font-family: times;"><span style="background-color: #fdfdfd;"><span style="color: #444444;">dedicou a súa conferencia a </span></span><span style="background-color: #fdfdfd; box-sizing: inherit; font-weight: bolder;"><span style="color: #6aa84f;">Yulia Zdanovska</span></span><span style="background-color: #fdfdfd; box-sizing: inherit; color: #3f3f42;">, </span><span style="color: #444444;"><span style="background-color: #fdfdfd; box-sizing: inherit;">a matemática e científica informática</span><span style="background-color: #fdfdfd;"> ucranína, de 21 anos, que morreu tráxicamente o 8 de marzo na cidade de Járkif"</span></span></span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Máis información en: </span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><a href="https://www.bbc.com/mundo/noticias-62038627" target="_blank">BBC</a>, <a href="https://www.lavanguardia.com/ciencia/20220705/8386858/cientifica-ucraniana-gana-medalla-fields-nobel-matematicas.html" target="_blank">Vanguardia</a>, <a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Maryna_Viazovska" target="_blank">Wikipedia</a>, </span><span style="font-family: times; font-size: large;"><span style="color: #444444;"><a href="https://mulleresehistoria.blogspot.com/2021/05/maryam-mirzakhani.html" target="_blank"> Mirzakhani</a>, <a href="https://www.womennow.es/es/noticia/maryna-viazovska-matematica-ucraniana-premio-fields-resuelto-problema-1611/" target="_blank">Womennow</a>, <a href="https://www.madrimasd.org/blogs/matematicas/2022/07/10/149862" target="_blank">Maryna</a></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-1294154276242180544.post-68455321568848812172022-06-16T21:21:00.008+02:002024-02-09T21:17:23.105+01:00Pepa FLORES<h1 style="text-align: left;"><span style="color: #ffa400;">A MULLER "OCULTA" EN <i>MARISOL</i></span></h1><p style="text-align: left;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhd8nwHGqRsYFwO2hbLj3FtQCu8kjnjjh9JJTdoeamIkUVblEX-sQNONa66c1WxedOSpmb38_4ohVMiYwG23YyZMRK8jyn7BUeXcuZB_KfGCATf3fzqNzgwiRscQgoqgBqH4ZcckcdDNuG6bgxMUQSSlFTR-dIFdUspwxJtruE18TWTNZHJ6Dz7kQ-/s302/Marisol%20y%20Pepa%20Flores.jpeg" style="clear: right; float: right; margin-bottom: 1em; margin-left: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="167" data-original-width="302" height="174" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjhd8nwHGqRsYFwO2hbLj3FtQCu8kjnjjh9JJTdoeamIkUVblEX-sQNONa66c1WxedOSpmb38_4ohVMiYwG23YyZMRK8jyn7BUeXcuZB_KfGCATf3fzqNzgwiRscQgoqgBqH4ZcckcdDNuG6bgxMUQSSlFTR-dIFdUspwxJtruE18TWTNZHJ6Dz7kQ-/w315-h174/Marisol%20y%20Pepa%20Flores.jpeg" width="315" /></a><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;"><b style="background-color: white;">Josefa Flores González</b><span style="background-color: white;">, máis coñecida como </span></span><b style="background-color: white;"><span style="color: #cc0000;"><i>Marisol</i></span></b><span style="color: #444444;"><span style="background-color: white;">, nada en </span>Málaga<span style="background-color: white;"> o </span>4 de febreiro<span style="background-color: white;"> de </span>1948<span style="background-color: white;">, é unha cantante e actriz andaluza. Acadou unha gran cota de popularidade durante o </span>franquismo<span style="background-color: white;"> polos seus papeis en filmes como </span><i style="background-color: white;">Un rayo de luz</i><span style="background-color: white;">, </span><i style="background-color: white;">Ha llegado un ángel</i><span style="background-color: white;">, </span><i style="background-color: white;">Tómbola</i><span style="background-color: white;"> ou </span><i style="background-color: white;">Solos los dos</i><span style="background-color: white;">.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white; color: #444444;"></span></span></p><p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="color: #444444;">Co tempo, tranformase en</span> <b><i><span style="color: #3d85c6;">Pepa Flor</span></i></b></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><b><i><span style="color: #3d85c6;">es</span></i></b><span style="color: #444444;">. Vende</span></span><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;"> os premios de ouro que lle otorgaran nas festas do Caudillo en La Granja, para apoiar á ezquerda española da época. Implicase no comunismo e </span><span style="font-family: times; font-size: medium;">casa con Antonio Gades na Habana, con quen tivo tres fillas. </span></span></p><p><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Comeza a facer outro cine, máis politizado, e outra canción, con letras de Aute ou Serrat, abordando temas como a violación, o lesbianismo e a prostitución no disco "<i>Galería de perpetuas, s</i></span><span style="font-family: times; font-size: medium;"><i><span style="background-color: white;">us </span><span style="background-color: white; border: 0px; box-sizing: inherit; margin: 0px; padding: 0px;">Canciones para mujeres".</span></i></span></span></p><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">En 1975, participou na primeira folga de actores e actrices españolzs que reivindicaba a reducción da xornada laboral para os intérpretes teatrais. Un ano despois posou desnuda, sen o seu consentemento, para a revista Interviú, rompendo definitivamente co seu pasado de estrela infantil.</span><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;">Nunha conversa que a actriz e cantante mantivo co periodista Francisco Umbral con motivo dunha biografía da artista que non saliu a luz, ela confesa haber sufrido tanto abusos físicos como sexuais dende que era pequena.</span></p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPlR9XoK_2jM5k2P0VGW5t_ZZJ0rh5L1eal00xgksEz22YA2tdXRveRsHgDsQkmM7st-OUWmWyME4YkgkbYkjCwwPvLt_UQbfEyaidLr2JMYLerZCeh6v1iAB3DPvhHGqmXy5mwj1iPJae6n551MGx_F9djHbhVsQQEecrQr1Kd_Yw6-J5ja0AxEEz/s272/Marisol%20Goya.jpeg" style="clear: left; color: #202122; float: left; font-family: times; font-size: large; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em; text-align: center;"><img border="0" data-original-height="185" data-original-width="272" height="185" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgPlR9XoK_2jM5k2P0VGW5t_ZZJ0rh5L1eal00xgksEz22YA2tdXRveRsHgDsQkmM7st-OUWmWyME4YkgkbYkjCwwPvLt_UQbfEyaidLr2JMYLerZCeh6v1iAB3DPvhHGqmXy5mwj1iPJae6n551MGx_F9djHbhVsQQEecrQr1Kd_Yw6-J5ja0AxEEz/s1600/Marisol%20Goya.jpeg" width="272" /></a><span style="color: #444444;">Con 38 anos retirase da vida pública e non regresou nunca máis, nin cando lle otrogaron o Premio Goya de Honor entregado en 2021 e</span></span></span><span style="background-color: white; font-family: times; font-size: large;"><span style="color: #444444;"> recollido polas súas fillas.</span></span></div><div><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: large;">"</span><i style="font-family: times; font-size: large;">Ahora solo soy una ciudadana de a pie, que es lo que quiero y como mejor me sient</i><span style="font-family: times; font-size: medium;"><i>o</i><span>", di ela.</span></span></span></p><p style="text-align: left;"><span style="color: #444444;"><span style="font-family: times; font-size: medium;">Actualmente Pepa Flores protagoniza a exposición "<i>Marisol: el resplandor de un mito</i>", do fotógrafo César Lucas, que </span><span style="font-family: times; font-size: medium;">pode verse na Sala de Exposicións da Academia de Cine, ata o 29 de xullo de 2022.</span></span></p><span style="font-family: times; font-size: medium;"><br /></span><span style="color: #444444; font-family: times; font-size: medium;"><span style="background-color: white;">Máis información en: </span><a href="https://www.publico.es/culturas/marisol-ni%C3%B1a-prodigio-explotada-levanto-puno-libertad.html" style="background-color: white;" target="_blank">Público</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://www.eldiario.es/cultura/fenomenos/marisol-obrera-cultura_1_2167466.html" style="background-color: white;">Diario.es</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://www.buscabiografias.com/biografia/verDetalle/8456/Marisol%20-%20Pepa%20Flores" style="background-color: white;" target="_blank">Marisol</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://es.wikipedia.org/wiki/Marisol" style="background-color: white;" target="_blank">Wikipedia</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://elpais.com/noticias/pepa-flores/" style="background-color: white;" target="_blank">ElPaís</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://cadenaser.com/tag/pepa_flores/a/" style="background-color: white;" target="_blank">CadenaSer</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://www.biografiasyvidas.com/biografia/m/marisol.htm" style="background-color: white;" target="_blank">Biografía</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://www.lavanguardia.com/gente/20181031/452665360805/marisol-abusos-metoo-nina-pepa-flores.html" style="background-color: white;" target="_blank">LaVanguardia</a><span style="background-color: white;">, </span><a href="https://www.lavozdegalicia.es/noticia/cultura/2020/01/23/dos-vidas-marisol35-anos-tratando-invisible/00031579783259164277980.htm" style="background-color: white;" target="_blank">LaVozdeGalicia</a></span></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div><div><br /></div>Luisa Fernandahttp://www.blogger.com/profile/09141919523250852225noreply@blogger.com